Catch [katsj], Eng. (egentl. grepp, fångst), musikt., en art för England egendomlig folklig kompositionsform, bestående i flerstämniiga fugerade sånger för mansstämmor med vanligen komisk text och hvarjehanda svårigheter i utförandet, i det att t. ex. orden eller t. o. m. stafvelserna kunna vara delade på olika stämmor. De äldsta samlingarna af catches härröra från 1609 och 1611. Hvarje yrke hade sin kännetecknande catch. Äfven sådana med herdeidylliska ämnen voro vanliga. Under Karl II:s sedeslösa epok (senare hälften af 1600-talet) gjordes gerna texterna så sjelfsvåldiga, att mycken förträfflig catch-musik på denna grund ej numera kan föredragas. Sedan 1761 finnes i London för odlande af denna gamla sångform en förnäm Catch club, hvars medlemmar endast äro åhörare till de af yrkessångare utförda sångerna. Jfr Glee. Suppl., och Liedertafel.
Nordisk familjebok · första upplagan
Catch
Ämne: Musikteori och musikterminologi · Musik och italienska lånord
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 93 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗