Sida 49
Castries ...
Cataphracti, zool., en annan benämning för Cottidae, simpfiskar. Se Kindpansrade fiskar.
Cataracta, Lat., med. grå starr. Se Starr 1.
*Catargiu, L., föddes 1823. Efter sin afgång från ministerämbetet ledde han i senaten det konservativa partiet, blef 1888 senatspresident, var April–Nov. 1889 konseljpresident och är sedan 1891 inrikesminister och konseljpresident.
Catarrhinae, Lat., zool., smalnäsiga apor. Se Apa.
Catarrhus aestivus, Lat., med. Se Höfeber.
Catch [katsj], Eng. (egentl. grepp, fångst), musikt., en art för England egendomlig folklig kompositionsform, bestående i flerstämniiga fugerade sånger för mansstämmor med vanligen komisk text och hvarjehanda svårigheter i utförandet, i det att t. ex. orden eller t. o. m. stafvelserna kunna vara delade på olika stämmor. De äldsta samlingarna af catches härröra från 1609 och 1611. Hvarje yrke hade sin kännetecknande catch. Äfven sådana med herdeidylliska ämnen voro vanliga. Under Karl II:s sedeslösa epok (senare hälften af 1600-talet) gjordes gerna texterna så sjelfsvåldiga, att mycken förträfflig catch-musik på denna grund ej numera kan föredragas. Sedan 1761 finnes i London för odlande af denna gamla sångform en förnäm Catch club, hvars medlemmar endast äro åhörare till de af yrkessångare utförda sångerna. Jfr Glee. Suppl., och Liedertafel.
Catechupalmen, bot. Se Areca. Jfr Katechu.
*Catel, F., var broder till kompositören Ch. S. Catel.
Catena, Vincenzo (hette efter faderns namn egentligen Vincenzo di Biagio), italiensk målare af venezianska skolan, härstammade från Treviso (hans födelse- och dödsår äro okända), fick 1495 plats som medhjelpare i dogepalatset i Venezia. Sedan hör man talas om honom i flere testamenten från 1514 till 1531. Deraf följer, att han dött kort efter sistnämnda år. Han följde i sin konst hufvudsakligen Giovanni Bellini. I sådan riktning går hans framställning i dogepalatset af Leonardo Loredano, som af S. Markus presenteras för Madonnan i närvaro af Johannes Döparen. Detsamma är förhållandet med en stor altartafla i S. Maria Mater Domini i Venezia: S. Kristina, omgifven af änglar bärande marterredskapen, välsignas af den ofvan henne sväfvande frälsaren. Han har för öfrigt målat porträtt, som med rätta prisas af Vasari. Sådana äro: bilden af Raimund Fugger från Augsburg, som enligt samme författare befann sig i »Fondaco de' Tedeschi» (tyskarnas upplagshus i Venezia), men som nu hänger i Berlins museum, och bröstbilden af en andlig man i violett drägt med mässbok, som nu finnes i Wiens museum. C. R. N.
Catgut [ka'ttgött], Eng. (»katt-tarm»), ett slags tråd, som af kirurgerna rätt ofta brukas till att ombinda (underbinda) blodkärl vid operationer, att sy ihop sår o. d. Catgut beredes af olika växtätares tarmar, hvilka befrias såväl från slemhinna som från yttre (bukhinne-) öfverdrag, skäras i smala remsor, trillas så, att de blifva runda, poleras genom inrifning med mandel- eller olivolja, befrias från fett med eter samt indränkas med desinficierande ämnen (karbol, sublimat l. d.). — Catguttrådarna angripas och »förtäras» (resorberas) ganska snart i kroppen och blifva alltså icke länge qvarliggande deri såsom främmande, retande föremål. Å andra sidan kan det stundom hända, att catguttrådarna alltför snart upplösas och att till följd deraf t. ex. »efterblödning» från ett med nämnda material underbundet blodkärl kan inträffa. I fall, då sådant kan befaras, brukas i stället silke el. d. C. G. S.
Catha, bot. Se Kat.
Catharina Jagellonica. Se Katarina, sp. 490.
Cathartes, zool. Se Korpgamarna.
Cathartica, farmak. Se Katharsis.
Cathay, under medeltiden europeisk benämning på Kina (se d. o., sp. 687).
*Cathedraticum var en afgift, som af svenska presterskapet vid synoderna (stiftsmötena) erlades till biskopen. Ehd.
Catherine Point [ka'therin påjnt]. Se Dungeness Point. Suppl.
Catholic association [assåsjiēsjön], Eng. Se Katolska associationen.
Catilinariska existenser, sedligt sjunkna personer, hvilka i likhet med den romerske upprorsstiftaren Catilina hafva ingenting att förlora och derför våga allt.
Catillus, den latinska namnformen för Kettil (se d. o.).
Cat Island [katt äjland], en af Bahama-öarna i Vestindien, 556 qvkm., med omkr. 2,400 innev. Den har af några (Catesby, De la Roquette, Wash. Irving, A. v. Humboldt) ansetts för att vara Columbus' Guanahani l. San Salvador.
*Catlin, G., afled i Jersey City 1872.
Catoblepas, zool. Se Gnuslägtet.
Catolynx, zool. Se Lokatter.
Catorce [katå'rdse] l. Mineral de C., bergsstad i mejikanska staten San Luis Potosi, 2,680 m. öfver hafvet, vid jernvägen från Saltilio till S. Luis Potosi, med hytteverk och silfvergrufvor, hvilka länge voro ofantligt gifvande. Omkr. 18,000 innev.
*Cattack 2. är hufvudstad i Orissa.
Cattack Mehals. Se Orissa.
Cattajo, slott. Se Battaglia. Suppl.
Catteau-Calleville [katta'kalivi'll], Jean Pierre Guillaume, fransk skriftställare, föddes 1759 i Angermünde, preuss. prov. Brandenburg, och tillhörde en hugenottfamilj, som lemnat Frankrike efter Nantesiska ediktets upphäfvande. Han anställdes 1783 såsom pastor vid franska reformerta församlingen i Stockholm, företog från 1788 resor i Tyskland, Frankrike, Schweiz, der han en längre tid uppehöll sig i Genève och umgicks med bl. a. Gibbon och Mallet, samt i de skandinaviska landen. 1810 bosatte han sig i Paris, lemnade prestkallet och dog i nämnda stad d. 19 Maj 1819. C. var ledamot af svenska Vetenskapsakademien samt af Vitt. hist. o. ant. akad. Han utgaf Bibliothèque suédoise (1783) och författade Tableau general de la Suède (1789), Tableau des états danois considérés sous les rapports du mécanisme social (3 bd, 1802), Voyage en Allemagne et en Suède (3 bd, 1810), Tableau de la mer Baltique (2 bd, 1812), Histoire des révolutions de Norwége (2 bd, 1818), innehållande äfven en framställning af Norges dåvarande ställning och dess
Källa: Project Runeberg ·
