Chiffer (Fr. chiffre, som är af arabiskt ursprung och återfinnes i ordet siffra, egentl. taltecken), skriftecken för hemlig skrift; äfven en persons namnteckning, bildad af de sammanbundna begynnelsebokstäfverna; namnchiffer, monogram. -- Chifferskriften (kryptografien) består af tecken (bokstäfver, siffror, matematiska figurer, punkter o. d.), hvilka äro afsedda att kunna läsas endast af den, som eger "nyckeln" till skriften, d. v. s. den, med hvilken den skrifvande kommit öfverens om tecknens betydelse. En särskild konst, dechiffreringskonsten (Lat. ars notas investigandi), har till ändamål att upptäcka nyckeln till en dylik skrift. Den enklaste af all chifferskrift är den, i hvilken alfabetets bokstäfver på ett regelbundet sätt få byta plats med hvarandra, så att man t. ex. skrifver d i st. f. a, e i st. f. b, f i st. f. c o. s. v. Denna lätt genomskådade metod kan på mångahanda sätt invecklas, t. ex., genom att här och der tecken inskjutas, om hvilka öfverenskommits, att de ingenting betyda (Fr., non-raleurs); att två olika tecken väljas för en och samma ofta förekommande bokstaf; att den ena raden skrifves från venster till höger och den andra tvärtom o. s. v. För bokstafschiffer nyttjas hälst den s. k. table l. chiffre carrée. Detta sinnrika system är så inrättadt, att nyckeln är ett öfverenskommet ord, hvilket som hälst, och det erbjuder således den fördelen, att nyckeln icke endast kan lätt bevaras i minnet, utan äfven genast utbytas mot en annan, om den råkat blifva upptäckt af obehörig person. Vid chiffrering med siffror kan man låta en siffra betyda en bokstaf eller ett ord eller en hel sats, eller ock delar man godtyckligt alfabetet i flere afdelningar och betecknar hvarje enskild bokstaf med två siffror, af hvilka den första visar afdelningens ordningsnummer och den andra bokstafvens plats i afdelningen. Naturligtvis finnes en oräknelig mängd andra system för såväl siffersom bokstafschiffrering. -- Såsom exempel på ett enkelt figurchiffer må här meddelas ordet (= älskade), hvilket man, utan närmare förklaring, bör kunna tyda med hjelp af följande nyckel:
Chifferskriften har höga anor. Redan de gamle romarna (bl. a. Caesar) förstodo att nyttja densamma och kallade den scriptio per notas. Hon har alltid med förkärlek användts i diplomatiska angelägenheter och nyttjas numera äfven af köpmän, då de hafva vigtiga och hemliga meddelanden att göra hvarandra. Sedan 1872 är det i de flesta europeiska land tillåtet att telegrafera med chiffer. -- En god hjelpreda i chiffrering är Krohns "Buchstaben- und zahlensysteme für die chiffrirung von telegrammen, briefen und postkarten" (1873). Om detta ämne se vidare Klübers "Kryptografik" (1809).