Chile-salpeter

Chile-salpeter, Natriumnitrat l. Salpetersyradt natron, kem., kallas salpetersyrans natriumsalt, NaNO₃. Den bildar färglösa, genomskinliga romboëdrar, som lätt lösas i vatten och t. o. m. uppsupa fuktighet ur luften. Detta salt har stor industriel användning vid beredning af salpetersyra, kalisalpeter, svafvelsyra m. m., och emedan det är synnerligen qväfverikt (det innehåller i medeltal 15,65 proc. qväfve), spelar det äfven en ganska betydelsefull rol vid det nyare åkerbruket. (Jfr Gödningsämnen.) Namnet chilesalpeter härrör deraf att saltet i naturligt tillstånd förekommer i Chile. På gräns en mellan Chile och Perú i distriktet Tampa, finnes ett lager af 1/4--1 1/2 m. (8 t.--5 f.) mäktighet, innehållande 48--75 proc. chile-salpeter, 20--40 proc. koksalt och vexlande mängder gips, glaubersalt, klormagnesium, kaliumjodat m. m. Denna naturliga blandning af salter, "caliche", träder endast sällan i dagen; den täckes vanligen af ett hårdt konglomerat ("costra"), af sand, fältspat, fosfat m. m. Ur caliche utdrager man chile-salpetern genom att koka blandningen med vatten och låta de mättade lösningarna kristallisera. Det utkristalliserade saltet utbredes sedan i tunna lager för att lufttorkas, hvarefter varan är färdig för export. Denna innehåller omkr. 94--95 proc. natriumnitrat samt flere salter, bl. a. omkr. O,3 proc. natriumjodat. Den till Europa importerade varan renas genom omkristallisering. Den moderlut, som dervid fås, innehåller ej obetydligt (0,25--0,5 proc.) jod, som derur utdrages. Exporten från Syd-Amerika af chile-salpeter uppgick 1830 till 22,000 ctr, 1860 till 1,558,000 ctr, 1870 till 3,463,000 ctr och 1873 till 7,316,000 ctr (allt i runda tal; en ctr = 42,5 kilogr.). Nämnda salpeters bildningssätt är ännu ej fullt tillförlitligt förklaradt. Sannolikast är den åsigten, att salpetern uppstått af väldiga massor hafs-tång, hvilka, då landet var lägre än nu, drefvos i land och vid sin förruttnelse gåfvo upphof till natriumsalpeter. P. T. C.