Chútbe

Chútbe, Khutbe (af Arab. cháṭab, »predika») är den af Profeten föreskrifna »predikan», som skall hallas i el-djámiʿ, »församlings-moskén» (jfr Moské) hvarje fredag (jôm el-djúmʿa, »församlingsdagen»). Predikanten, el-chaṭîb (egentl. imâm el chaṭîb), är den ene af moskéns två imamer (se d. o.); den andre, imâm el-rátib (»ordinarie imamen»), motsvarar närmare var »liturg». Kallelsen till el-chúṭbe af mueddin (se d. o.) från minaretens balkong består i en särskild välönskning öfver profeten, hans familj och följeslagare, kallad salâm, hvilken motsvarar vår klockringning och börjar kl. 1/2 12. Efter den korta liturgiska afdelningen, som består i den vanliga af »ordinarie imamen» ledda »middagsbönen» (ṣalât ed-duhr) precis kl. 12, vidtager omedelbart el-chuṭbe, som (äfven den alltid på arabiska) innehåller två skilda delar, chúṭbet el-waʿẓ, »exhortations-ch.», och chúṭbet en-naʿt, »qvalifikations-ch.» På det högtidliga bismilla (bismi-llâhi-rraḥmâni-rraḥim »i Guds den nådiges, den barmhertiges namn») följa såsom inledning lof och pris öfver Allah från en synpunkt, som bestämmes af den sedan följande predikans innehåll, och derefter förböner och välsignelser öfver Muhammed, hans familj och »följeslagare» (el-asḥâb, se Muhammed, sp. 429), och så den egentliga predikan (waʿẓ, »exhortation»). Med orden »låtom oss bedja» sätter predikanten sig sedan ned på trappsteget till el-mimbar (se d. o.), medan han och församlingen egna sig åt en kort tyst bön. Efter ett högljudt »amen, amen, o du all verldens varelsers Herre!» af el-mubálliṛ (ett slags kantor) reser sig predikanten upp och börjar chútbet en-naʿt, hvilken, som ett slags peroration, motsvarande våra predikostolsböner efter predikan, i nästan oföränderliga ordalag innehåller lof och tack till Allah, välsignelser öfver Muhammed med familj och följeslagare samt förböner för den regerande sultanen, såsom Profetens rätte chalîfa. Dermed är gudstjensten fullständigt afslutad. H. A.