Consistorium ecclesiasticum generale l. Consistorium generale, en under 1600-talet tillämnad öfverstyrelse för kyrkan och skolan i Sverige. 1623 föreslog Gustaf Adolf, såsom han sjelf säger, "efter andra evangeliska herrars och potentaters exempel", inrättandet af ett Consistorium generale för afgörande af sådana frågor, som ej tillhörde något visst kapitel eller ej kunde afgöras af en biskop eller ock voro af sådan natur, att äfven lekmäns betänkande tarfvades. Enligt den nämnda år föreslagna instruktionen skulle konsistoriet bestå af tolf medlemmar, hälften andliga och hälften lekmän. Det skulle hafva till åliggande att öfverse kyrkoordningen, öfvervaka dess efterlefnad, hafva tillsyn öfver presterskapets lära och lefverne, till konungens konfirmation föredraga utnämningar till regala pastorat, hindra kätterska och schismatiska lärors spridning, döma i tvister mellan biskopar och församlingar samt hafva inspektion öfver akademier, skolor, hospital, barnhus och boktryckerier (censur). I särskilda skrifvelser (Nov. 1623 och Mars 1624) underkastade biskoparna det kongl. förslaget en hetsig, i vissa afseenden befogad, kritik och afstyrkte, i likhet med presteståndet i dess vid 1624 års riksdag afgifna betänkande, en dylik öfverstyrelse, för så vidt som lekmän skulle hafva plats i densamma, och yrkade, att bisittarna skulle vara endast andliga. Vid 1625 års riksdag föreslog konungen, att konsistoriet skulle bestå endast af andliga, men icke af kyrkans högste män, såsom biskoparna och det öfriga presterskapet velat, utan af andra förfarna prestmän. Deremot invände presterskapet, att personer, som lydde under biskoparnas jurisdiktion, icke vore lämpliga att sitta till doms öfver dessa, samt framlade förslag till ny instruktion. Men biskoparna voro fortfarande motsträfviga. Hela förslaget förföll för en tid, men återupptogs af drottning Kristinas förmyndare och blef då en partisak mellan adeln och presterna. Axel Oxenstjerna tillskref biskoparnas maktlystnad och framför allt Vesteråsbiskopen J. Rudbeckii åtgörande, skulden till att konsistoriet -- rikets tillärnade sjette kollegium -- ej kom till stånd. (Jfr "Handlingar rörande inrättandet af ett Consistorium ecclesiasticum generale", i "Handlingar rörande svenska kyrkans och läroverkens historia", utg. af P. E. Thyselius, 1839--41.) J. Th. W.
Nordisk familjebok · första upplagan
Consistorium ecclesiasticum generale
Ämne: Kyrkoförfattning och kyrkliga ämbeten · Kyrka, kristendom och kyrkohistoria
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 533 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗