Dodona

Dodona (Grek. Dodone), stad i Tsjarakovistadalen, omkr. 18 kilom. (2,5 mil) s. v. från sjön Pambotis (nu Janina) i forngrekiska landskapet Epirus (nu Albanien). Der fans fordom ett urgammalt, åt den pelasgiske Zevs helgadt orakel. Svaren hemtades från suset i kronan af en helig ek, från ljudet af kopparbäcken, hvilka upphängdes på grenarna och sattes i rörelse af vinden, eller från sorlet af en vid ekens fot upprinnande källa samt tolkades af ålderstigna qvinnor, hvilka tjenstgjorde såsom prestinnor. Dodona-oraklet omtalas redan hos Homeros, och huru vidt dess rykte gått kan man finna deraf att de egyptiske presterna ville härleda dess ursprung från det egyptiska Thebe. Det plundrades år 219 f. Kr. af den etoliske fältherren Dorimachos och tyckes ej sedermera hafva återvunnit sitt gamla anseende. Vid byn Alpochori finnas betydliga lemningar af det forna D. Dessa fornlemningar bestå af en stor och tämligen välbehållen teater, en akropolis med 3,25--5,8 m. (11--19,5 f.) tjocka murar, bildstoder och basreliefer af brons, kopparoch bronstaflor med inskrifter äfvensom tempelkärl och mynt samt, det vigtigaste af allt, en samling af 84 på blytaflor inristade orakelfrågor och orakelsvar. Efter den grekiske lärde K. Karapanos' år 1876 utförda gräfningar bland ifrågavarande ruiner, hvilka antagits vara molosshutvudstaden Passarons, är hvarje tvifvel om Dodonas läge häfdt (jfr K. Karapanos, "Dodone et ses ruines", 1878).