Emfas (Grek. emfasis, beslägtadt med emfainein, påpeka, antyda), retor., dels i allmänhet kraft och uttrycksfullhet i den språkliga framställningen, dels och i synnerhet den egenskapen hos ett uttryck, att det angifver något mera, än orden i och för sig innebära. Denna verkan kan åstadkommas genom frågor, utrop, talets plötsliga afbrytande (aposiopesis) ovanligare ordställning, stark betoning af något visst ord o. s. v. -- Emfatisk, uttrycksfull, högtrafvande, salvelsefull. A. M. A.