Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Emfysem

Ämne: Blod, hjärta och blodomlopp · Sjukdomar, anatomi och läkekonst

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 4 (1881), sp. 464–465 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Emfysem (af Grek. emfysan, uppblåsa), det abnorma tillstånd hos vissa af kroppens väfnader, då dessa äro uppblåsta af luft eller gaser. De vanligaste formerna af emfysem äro underhuds-emfysem och lung-emfysem. Det förra frambragtes förr med afsigt vid slagtning af kalfvar o. a. djur, genom att luft inblåstes i den lösa cellväfven under huden. Det slagtade djuret fick derigenom ett fylligare utseende. Hos menniskor uppstår det "subkutana" emfysemet på flere sätt, t. ex. genom luftens direkta inträde under huden vid dennes sönderslitning genom benbrott e. d., oftare dock derigenom att den i mer eller mindre sjuka lungor befintliga luften, i synnerhet vid hostansträngning, spränger sig fram utefter luftrören till halsen och derifrån utbreder sig under en större eller mindre del af den öfriga huden. -- Lung-emfysem är en besvärlig sjukdom, som oftast uppstår i sammanhang med lungkatarr, kikhosta o. d. och beror derpå att lungans luftceller för mycket utspännas, så att mellanväggarna ofta brista och flere celler sammanflyta till större lufthålor. Deraf uppstå oförmåga att vid utandning drifva ut den orena lungluften, andnöd, astmatiska anfall, hinder för blodcirkulationen m. m.-- Slutligen kan emfysein uppstå i de flesta af kroppens väfnader, vid förruttnelse, genom bildning af förruttnelsegaser. F. B.