Ensilage

Ensilage [angsilāsj], Fr., landtbr., pressfoder eller inläggsfoder, som beredes af färska och otorkade gräsfoderarter, hvilka inpackas i gropar (jfr Silo) eller jordkällare, eller ock uppläggas i hårdt tilltryckta stackar, der fodermassan undergår jäsning och kan under hela vintern behålla ungefar samma egenskaper som grönfoder. Ensilage-foderberedningen lämpar sig väl för behandlingen af gröfre hårdtorkade foderväxter, som afbergas sent på hösten och ej hinna omedelbart såsom vanligt grönfoder användas i ladugården. Det egendomliga för ensilage-foderberedningen är, att foderväxterna blifva så starkt pressade, att växternas safter börja utgjutas, i det växtcellerna delvis sönderbrista. Genom vissa qväfvehaltiga ämnens inverkan på de s. k. kolhydraten uppstår en sockerbildningsprocess eller söt jäsning, alldeles som vid mäskningen af sädesarter medelst inverkan af maltextrakt eller diastas. Samtidigt härmed stiger värmegraden i stacken eller i de inre delarna af fodermassan till 70 à 80 grader, så att en verklig sterilisering eller »pasteurisering» af fodret eger rum. Genom sötbildningsprocessen blir fodret lättsmält och för kreaturen synnerligen begärligt. Pasteuriseringen skyddar eller konserverar det, så att det håller sig oskadadt och kan med fördel användas till kreatursföda flere månader efter inläggningen och pressningen i stacken eller behållaren. Pressningen kan åstadkommas på flere olika sätt, såsom genom påläggning af stenar, jord eller andra tyngder eller medelst tåg och linor, som åtdragas, alltefter som massan sjunker tillsammans och packar sig. Genom en omedelbart efter uppläggningen företagen trampning vinnes ändamålet lättare och fullständigare, äfven med mindre pålastning af döda tyngder. Ensilageberedningen är ett ganska vigtigt och betydelsefullt steg framåt inom den praktiska landthushållningen, emedan genom denna under regniga år kunna räddas massor af foderämnen, som eljest ofta nog skulle blifva alldeles förstörda eller odugliga som kreatursföda. Det är hufvudsakligen genom godsegaren, filos. doktor C. W. Ramstedt, som ensilage-foderberedningen på 1890-talet blifvit allmännare bekant och tillämpad i Sverige. C. E. B.