Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Erengisle Sunesson

Ämne: Svensk medeltid: ätter och stormän · Danmark och nordisk historia

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 4 (1881), sp. 638 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Erengisle Sunesson, Jarl af Orkenöarna, son af lagmannen i Tiohärad Sune Jonsson, hörde till den gamla adliga ätt, som i vapnet förde en båt och som i följd deraf sedermera antog namnet Båt. Jämte höga anor egde han betydlig förmögenhet och synes icke hafva saknat äregirighet, eftersom han 1353 förskaffade sig titeln jarl af Orkenöarna, hvilka öar han dock aldrig tyckes hafva besökt (länet lemnades snart åt andra, men han behöll jarltiteln, så länge han lefde). Från år 1344 kallas han i handlingarna riddare; 1351 omtalas han såsom riksråd. E. tillhörde, den grupp af stormän, som gjorde opposition mot konung Magnus Eriksson. Han var en af dem, som uppsatte Magnus' son, Erik, till motkonung, och deltog i de underhandlingar i Tyskland, som slutligen föranledde hertig Albrekts inkallande till Sverige, samt var en rådets förtroendeman ännu 1371. Sedermera synes han hafva dragit sig tillbaka från de offentliga ärendena. Han var gift tre gånger, nämligen 1) med en Märta, 2) med Annet, dotter af Orkenö-jarlen Maclise af Stratherne och 3) med Ingeborg, dotter af riddaren Magnus Gudmunsson, den hel. Birgittas systerdotter. Han afled den 2 Augusti 1392 och ligger, jämte den tredje hustrun, begrafven i Vadstena kloster. Hd.