Etiopiska kyrkan, den kristna kyrkan i Abessinien. Enligt uppgifter af bysantinske författare kom kristendomen till detta land omkr. år 330, genom en kristen köpman och hans två söner, af hvilka den ene, Frumentius, blef af patriarken i Alexandria, Athanasius, vigd till biskop i Etiopien (Abessinien). Härmed öfverensstämmer i det närmaste den abessiniska berättelsen om kristendomens införande, ehuru namnen der äro olika. -- Den etiopiska kyrkan förblef i nära förbindelse med sin moderkyrka, den egyptiska. Likasom flertalet af dennas medlemmar (de koptiske kristne) anslöt sig äfven den etiopiska kyrkan vid striden om de båda naturerna i Kristus till monofysitismen (läran om en natur hos Kristus) och har sedermera förblifvit monofysitisk. Under medeltiden omhuldade denna kyrka andlig kultur och literär verksamhet. Den egyptiska kyrkans vigtigaste skrifter, likasom bibeln, öfversattes på etiopiska språket. Men efter det etiopiska rikets förfall och råa folkstammars inträngande (sedan 16:de årh.) samt det etiopiska språkets utdöende har denna kyrka allt mera sjunkit och slutligen helt och hållet förstelnat i en död formalism. Gudstjensten består endast i uppläsandet af bibelställen och utdelandet af nattvarden (båda delarna med användande af landets gamla språk, gees-språket) utan någon predikan. Otaliga helgon anropas. Framför allt äras jungfru Maria såsom himmelens
och jordens drottning och den stora medlarinnan för menniskoslägtets synder. Barnen omskäras, innan de döpas, och den mosaiska lagens reningar och spisstadgar iakttagas. Man har en stor mängd högtidsdagar och fastedagar. Munkväsende förekommer. De tre första ekumeniska kyrkomötenas beslut följas, men det chalcedoniska mötets dogm om de båda naturerna i Kristus förkastas.