Falklandsöarna

Falklandsöarna [fak-], en under britisk öfverhöghet stående ögrupp i Atlantiska oceanen, vid sydöstra kusten af Patagonien, mellan 51° och 52° 45' s. br. samt 57° 20' och 61° 46' v. lgd från Greenwich Gruppen består af två större och inemot 200 smärre öar samt har ett ytinnehåll af 12,532 qvkm. De båda öarna, East Falkland och West Falkland, äro skilda genom det 4--29 km. breda Falklandssundet. Kusterna äro klippiga och djupt inskurna samt ega många ypperliga hamnar. Det inre utgöres af ett vågformigt land, med ett ödsligt och ofruktbart utseende, och är öfverallt betäckt med en torfartad, lös mark och ett styft gräs af enformigt brun färg. De små öarna äro nästan alla bergiga. Klimatet utmärker sig för en hög grad af fuktighet; klara dagar äro sällsynta; temperaturen vexlar om sommaren mellan + 5° och + 18°, om vintern mel- - 1° och + 10°. Öarnas flora är nära beslägtad med Patagoniens och Eldslandets. De egendomligaste växterna äro tussakgräset (Dactylis caespitosa), boskapens hufvudsakligaste föda, och kärrbalsam (Bolax glebaria), som bildar klotformiga tufvor af ända till 1,5 m. höjd. Träd saknas. Europeiska sädesslag mogna knappast. Faunan är mycket fattig. Af inhemska däggdjur finnes blott en stor, varglik räf (Canis antarcticus), hvilken dock numera är nära utrotad. Landfoglarna äro få, men sjöfogel förekommer i stora skaror. De införda europeiska husdjuren trifvas särdeles väl och hafva förökat sig så starkt, att på öarna nu finnas stora hjordar af förvildade nötkreatur och hästar. -- Öarna upptäcktes 1592 af engelsmannen Davis och kallades först, efter honom, Davis-öarna; 1690 seglade en annan engelsman, Strong, genom sundet mellan de båda större öarna, hvilket han kallade Falkland sound, och detta namn öfverflyttades sedan på sjelfva ögruppen. I början af 1700-talet besöktes öarna ofta af franska sjöfarande från S:t Malo och erhöllo derför af fransmännen namnet Iles Malouines (af spaniorerna förändradt till Islas Malvinas). Fransmannen Bougainville anlade 1763 kolonien Port Louis vid Berkeley sound på East Falkland, men hvarken detta kolonisationsförsök eller senare engelska och spanska ledde till något resultat 1833 togos öarna å nyo i besittning af engelsmännen, hvilka sedan dess hafva en guvernör och en liten besättning i Stanley. 1878 var befolkningens antal 1,394. Exporten består nästan uteslutande af ull och talg, till ett värde af omkr. 40,000 pd. (720,000 kr.).