Folkskolor

Folkskolor, högre. De s. k. högre folkskolorna hafva tillkommit på grund af motioner vid 1856--58 års riksdag, hvilken beviljade ett anslag till understöd för sådana skolor. Enligt k. kungörelsen angående högre folkskolor d. 16 Juni 1875 förstås med högre folkskola "en sådan skola, som för en eller gemensamt för flere församlingar på landet inrättas i ändamål att bereda de arbetande klassernas barn tillfälle att inhemta ett högre mått af bildning, utan att barnen dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet och härdighet vid kroppsarbete". Enligt samma kungörelse kan en sådan skola erhålla understöd af statsmedel till högst dubbla beloppet af hvad till skolan i distriktet sammanskjutes, dock så, att statsunderstödet för hvarje skola ej öfverstiger 1,200 kr. årligen. Till lärjungar må ej andra mottagas än de, som visat sig redan innehafva de kunskaper, hvilka meddelas i den egentliga folkskolan. Undervisningen bör i allmänhet fortgå högst 24 veckor hvarje år. För att kunna antagas till lärare erfordras att vara väl vitsordad för studier, idkade vid universitet, och att hafva med godt vitsord genomgått den praktiska öfningskursen vid ett folkskolelärare-seminarium. -- De högre folkskolorna stå, liksom de vanliga folkskolorna, under inseende af vederbörande domkapitel och folkskoleinspektörer. Deras antal utgjorde 1879 13, sålunda fördelade efter stift: Upsala 1, Strengnäs 1, Lunds 5, Göteborgs 1, Karlstads 2, Hernösands 2 och Visby 1. Lärarnas antal utgjorde 14, förutom 1 biträdande lärare i slöjd och 2 d:o i sång. De under året undervisade lärjungarnas antal utgjorde 395, af hvilka 284 voro under och 111 öfver 15 år. Omkostnaderna torde hafva uppgått till omkr. 26,000 kr., hvaraf till lärarnas aflöning (oberäknadt bostad och vedbrand) åtgingo 19,370. Statens bidrag utgjorde 14,800 kr. S. N.