Götz, Johann von, grefve, tysk krigare, född 1599, uppfostrades i den protestantiska läran och kämpade först i böhmiska hären, sedan under Ernst von Mansfeld mot de kejserlige. Men 1626 öfvergick han till dessa, ryckte med Wallensteins här in i Pommern och fick 1628 befälet på Rügen, som han sedermera utan vidare motstånd utrymde åt Gustaf Adolf (1630). Vid Nördlingen (1634) bidrog G. betydligt till de kejserliges seger, blef 1636 öfverbefälhafvare för Bajerns armé, understödde 1637 de kejserlige i Johan Banérs förföljande från Torgau uppåt Pommern och kämpade 1638 mot Bernhard af Weimar vid Rehn, hvarunder han af denne blef slagen vid Wittenweyer (d. 30 Juli 1638) och måste uppgifva försöket att undsätta Breisach. Misstänkt för hemligt förstånd med Bernhard, hölls G. 1638-40 fången i Ingolstadt. 1640 trädde han såsom fältmarskalk ånyo i kejserlig tjenst och opererade 1644 med framgång mot Rakoczy i Ungarn. Men derifrån
kallades han 1645 till den af Torstensson i Böhmen anfallne Hatzfelds hjelp och stupade i slaget vid Jankowitz (d. 6 Mars 1645).