Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Holzappel

Ämne: Krigare under 1600-talets krig · Österrikare och böhmare

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 1459–1460 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Holzappel (Holzapfel), Peter Melander von, grefve, tysk krigare, vanligen känd under namnet Melander (grekisk öfvers. af familjenamnet Eppelmann), f. 1585, tillhörde en reformert bondefamilj i Nassau. Han började sin

militära bana i Nederländerna, gick 1615 i Venezias tjenst och var 1620 öfverste för ett schweiziskt regemente i Basel. 1625 återinträdde han i Venezias tjenst och stod 1628 i Veltlin samt 1629 i Lombardiet mot de kejserlige. 1633 blef han generallöjtnant och geheime krigsråd hos landtgrefven Vilhelm V af Hessen-Kassel, hvilken sedan 1631 var Sveriges bundsförvandt. I förening med Georg af Lüneburg och Kniephausen intog han 1633 Hameln, men blef 1634 slagen vid Herford och Nieheim. Han förenade sig då åter med hertig Georg, och båda i förening lyckades drifva den ligistiska generalen von Bönninghausen tillbaka öfver Rhen. 1635 tillfogade H. Bönninghausen ett nederlag vid Wildungen, och 1636 förenade han sig med en svensk här till Hanaus undsättning. Än i förening med svenska trupper, än med franska kämpade H. i Westfalen till 1640, då han af missnöje med Hessens politik nedlade sitt befäl och trädde i underhandlingar med de kejserlige. 1641 upphöjdes han af kejsaren till riksgrefve von H., utnämndes 1642 till fältmarskalk, men trädde först 1645 i tjenstgöring. Efter Gallas' död erhöll han 1647 öfverbefälet öfver alla de kejserliga och ligistiska härarna. Sedan han förgäfves sökt undsätta det af K. G. Wrangel belägrade Eger, förenade han sig med bajrarna under Gronsfeld och tvang Wrangel till ett hastigt återtåg. Till följd af tvedrägt med Gronsfeld skilde H. sig från denne och tågade till Hessen. Vid belägringen af Marburgs slott blef han sårad och drog sig derefter (Jan. 1648) tillbaka på andra sidan Donau. Den förenade svensk-franska hären under Wrangel och Turenne uppsökte och slog honom vid Susmarshausen d. 17 Maj 1648. H. stupade i striden. H. hade utmärkta fältherregåfvor.