Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Halifax

Ämne: Statsmän och ministärer · Franska och andra lärda, författare och statsmän

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 546–547 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Halifax [hällifäx], Sir George Savile, marquis af H., engelsk statsman, f. omkr. 1630, son till Sir William Savile, blef 1667 upphöjd till baron Savile och viscount H. I parlamentet slöt han sig till de s. k. trimmers l. medelvägsmännen, hvilkas förnämsta förmåga han var, och gjorde sig tidigt känd såsom en af de mest lysande och snillrike talare, som någonsin uppträdt i öfverhuset. 1679 upphöjdes han till earl och inträdde i den af Shaftesbury bildade ministèren. Redan s. å. råkade han i oenighet med sina kolleger angående frågan om den katolske prins Jakobs uteslutande från tronföljden (exklusionsbillen) och hertigens af Monmouth antagande till tronföljare, och genom sitt glänsande tal d. 15 Okt. 1680 medverkade han till exklusionsbillens förkastande i öfverhuset. Underhuset begärde hans "skiljande för alltid från konungens person och råd", men Karl II ej blott behöll honom i rådet, utan upphöjde honom till marquis och lord privy seal (bevarare af hemliga sigillet; 1682). Om H. också försvarade den legitima tronföljdsordningen, önskade han likväl genom en "limitation bill", som dock förkastades, begränsa Jakobs makt och göra Vilhelm af Oranien till den verkligen styrande. Vid sin tronbestigning utnämnde Jakob H. till president i Privy council (hemliga rådet), hvarigenom han visserligen fick högre rang än förut, men förlorade det inflytande, han kunnat utöfva såsom lord privy seal. 1685 skildes H. helt och hållet ur ministèren, emedan han gjort invändningar mot konungens öfverträdelser af Testakten. Invigd i planen att till häfdande af Englands frihet och religion emot Jakobs despotism och katolska nit inbjuda prins Vilhelm af Oranien till England, förklarade han sig emot hvarje väpnad inblandning från prinsens sida, och efter dennes landstigning uppträdde han såsom medlare mellan honom och konungen. Först då Jakob II genom sin flykt gjort all tanke på hans restauration omöjlig, slöt sig H. till Vilhelm. Han utsågs till talman i konventets öfverhus och derefter till lord privy seal, men upphörde redan i Okt. 1689 att taga del i rådets öfverläggningar. Död 1695. Han utgaf åtskilliga skrifter af politiskt och historiskt innehåll, af hvilka den anonyma flygskriften On the character of a trimmer väckte största uppseendet. V. K-r.