Handsax kallades fordom en eneggad huggare, af en dolks eller större knifs storlek. En idrott, som kallades handsaxaleken, bestod deri att man lekte med tre handsaxar så, att ständigt en af dem var i luften, och att, i det man kastade dem upp efter hvarandra, man alltid grep den nedfallande saxen i mellankaflen (handtaget). Konung Olof Tryggvesson var så skicklig i handsaxaleken, att han kunde utföra denna idrott medan han gick på årorna utombords, under det hans män rodde på Ormen långe; och han gick på detta sätt rundt omkring det stora fartyget utan att tappa en sax eller att väta sina fötter. En heden man, vid namn Endride ilbred, som framgångsrikt täflat med Olof i många idrotter och äfven i handsaxaleken, uppmanades att göra efter Olofs storbragd, men Endride afböjde detta, utropande: "Icke bära guds änglar mig i luften som eder", samt lät döpa sig af beundran för den gudens makt, som skyddat Olof. -- I den mytiska skriften Gylfaginning omtalas en man, som var så skicklig jonglör, att han hade sju handsaxar på en gång uppe i luften. Th. W.
Nordisk familjebok · första upplagan
Handsax
Ämne: Vapen, artilleri och utrustning · Krigsväsende och armé
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 688–689 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗