Hansen, Maurits Christoffer, norsk skald, och skollärare, född i Modums socken i Buskeruds amt d. 5 Juli 1794, blef student 1814 och egnade sig åt filologiska studier, men aflade aldrig någon akademisk examen. 1816 blef han lärare i norska och franska vid krigsskolan, samt flyttade 1820 till Trondhjem, hvarest han fick anställning som lärare vid stadens borgare- och realskola och från 1825 tillika var adjunkt vid katedralskolan. 1826 blef han öfverlärare vid Kongsbergs "middelskole" och dog d. 16 Mars 1842, bruten af öfveransträngning och näringsbekymmer. Som skolman utgaf H. ett stort antal grammatikaliska och lexikaliska läroböcker, latinska klassiker och handböcker i historia; men sin största betydelse hade han som skald och spirituel novellist, ehuru han var starkt påverkad af Lafontaine, Motte-Fouqué och Tieck. Hans skildringar af den norske bondens karakter och dagliga lif äro, enligt den nyare kritikens dom, behäftade med väsentliga brister. Lyckligare var han i sina teckningar af det norska småstadslifvet. Bland hans många arbeten må nämnas: Digtninger (1816), Ottar af Bretagne (1819), Theodors dagbog (1820--21), Keadan eller Klosterruinerne (1825), Tone (1843) och Polykarps supplerede manuskript (1844). Hans samlade noveller utgåfvos 1855--58, i 8 bd, af hans vän skalden C. N. Schwach. För närvarande (1882) förberedes ett urval af H:s skrifter. O. A. Ö.