Hansen, Carl Christian Constantin, dansk historieoch genremålare, föddes d. 3 Nov. 1804 i Rom, hvarest hans fader, porträttmålaren Hans H. (d. 1828), då uppehöll sig. 1826 och 1829 vann han konstakademiens silfvermedaljer för teckning, hvarjämte han studerade målarekonsten under sin faders ledning, men tog snart intryck af Eckersberg, som just vid den tiden stod i sin fulla kraft. Under sin första period målade H. företrädesvis bilder ur det dagliga lifvet och porträtt. 1835 fick han akademiens resestipendium och begaf sig till Rom, hvarest han stannade i nio år. Äfven der var det ämnen ur folklifvet, som sysselsatte honom, men han målade tillika åtskilliga stämningsfulla smärre arkitekturbilder. Från Rom hemsände han den vackra taflan Föreläsaren på Neapels molo (1840; i Kristiansborgs galleri). Efter sin hemkomst (1844) arbetade han på utsmyckningen af universitetets försal och var, jämte Hilker, sysselsatt dermed i tio år. Sedermera utförde han, utom en serie genialiska porträtt, den stora taflan Öges gästabud (1857; i Kristiansborgs galleri) och Den grundlagstiftande riksdagen (1865), med flere hundra porträtt, bland dem somliga i full kroppsstorlek. 1864 blef han medlem af akademien och 1873 hennes vice-direktör. Död d. 29 Mars 1880. I H:s bättre taflor framträder en väl afvägd gruppering och framför allt i formgifningen en ovanligt säker teknik. Han var äfven omsorgsfull i färgbehandlingen, ehuru han aldrig blef kolorist. Den vackraste färgeffekt uppnådde han i sina freskobilder, dels i universitetets försal, dels i Roskilde domkyrka. I det monumentala måleriet står han som banbrytare i Danmark. Ph. W.