Harren, Thymallus vulgaris Nilss., zool., är den enda europeiska representanten af det till laxfamiljen hörande harrslägtet. Tre till fyra arter af detsamma äro derjämte kända från Asien och Nord-Amerika. Från våra öfriga laxfiskar skiljes harren lätt genom sin långa och höga ryggfena samt derigenom att fjällen på sidorna bilda långsgående band. Harren kan nå en längd af
ända till omkr. 60 cm., men den vanliga längden är endast 30--40 cm. Ofvan är han brun, på sidorna grå; ryggfenan är blågrå, med mörkt brungredelina tvärfläckar vid basen. Harren synes företrädesvis älska vattendrag med klart vatten och stenig botten. Han förekommer hufvudsakligen i högre belägna trakter och går på fjällen upp till tallens region. Dock förekommer han äfven i bräckt vatten, såsom i Bottniska viken, der han är allmän och ända ned mot Umeå utgör föremål för fiske. I Sverige tillhör han företrädesvis norra delen af landet, der han är ganska allmän. Söder om Dalelfven synes han förekomma blott i spridda vattendrag, såsom Klarelfven, Vettern och Motala ström samt dermed sammanhängande sjöar. Huruvida han förekommer i några af Smålands sjöar är ej kändt. I de södra och vestra landskapen saknas han alldeles, På kontinenten synes han äfven egentligen tillhöra höglanden, såsom Österrike, Tyrolen, Schweiz, Bajern o. s. v., men är sällsynt eller saknas i norra Tyskland. I England förekommer han i vissa floder, men saknas i Skotland och på Irland. Hans hufvudsakliga föda utgöres af insekter, snäckor och småfisk. Han låter lätt fånga sig på fluga och fiskas för öfrigt hufvudsakligen med nät under lektiden, som, i olikhet mot hvad fallet är med flertalet laxfiskar, inträffar om våren, i Norrland vanligen straxt efter islossningen. Köttet är godt och anses helsosamt. R. L.