Hyperoodon l. Näbbhvalslägtet, zool., ett till delfinerna (Delphinidae) hörande slägte, som har nosen liten, smal, tillspetsad och skarpt begränsad mot den nästan lodräta pannan samt näsöppningen belägen midt öfver de mycket små ögonen. Bröstfenornas längd utgör en sextondedel till en trettondedel af kroppens, och ryggfenan ligger straxt framför början af kroppens bakersta tredjedel. Skallen upptager en femtedel till en fjerdedel af skelettets längd. Öfverkäksbenen äro ofvantill försedda med en hög kam; näsbenen bilda icke något hvalf öfver näsborrarna. Ryggkotorna äro omkr. 45 till antalet, alla halskotorna äro sammanvuxna, och längst fram i underkäken finnas två par tänder, af hvilka de bakre äro små och ofta falla bort. Näbbhvalarna äro hemma i norra Atlanten, såväl vid Europas som vid Amerikas kuster, uppträda ensamma eller några få i sällskap samt lefva af bläckfiskar, fiskar och andra sjödjur. Näbbhvalen, H. borealis, har öfverkäksbenens kammar skilda af ett så stort mellanrum som åtminstone den enas bredd och föga eller icke högre än nackkammen. Kroppslängden stiger till 9 m. Färgen är svart, med blygrå, i synnerhet undertill och på sidorna märkbar, anstrykning. Af denna art hafva några få lefvande exemplar anträffats vid Skånes och Uplands kuster. Vid gräfningar i Bohus län har man funnit ben af densamma. C. R. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Hyperoodon
Ämne: Valar och delfiner · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 7 (1884), sp. 199 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗