Kalm

Kalm, Per, naturforskare och ekonomisk skriftställare, son till kapellanen i Korsnäs kapell af Nerpes socken i Österbotten Gabriel K., föddes i Mars 1716 i Ångermanland, dit hans föräldrar flytt under stora ofreden. K. blef student i Åbo 1735 och rycktes snart med af det intresse för naturvetenskapliga studier, hvilket vid denna tid begynte göra sig gällande vid högskolan derstädes. Han fann en hängifven beskyddare i hofrättsrådet Sten Karl Bielke, som bekostade hans första naturvetenskapliga resor i södra Finland, Tavastland och Savolaks ända till svenska och ryska Karelen (1740) samt i Uppland och Vestmanland (1741). Under sistnämnda resa blef han bekant med Linné, hvilket föranledde honom att s. å. låta inskrifna sig vid Upsala universitet, der han snart räknades bland den store naturforskarens mest förhoppningsfulle lärjungar. En ny resa, i Vestergötland och Bohus län (1742), gaf materialet till en skrift med titeln P. Kalms Mag. Doc. Västgötha och Bohusländska resa (1746), hvilken innehöll såväl nya observationer öfver sällsyntare växter som underrättelser om deras nytta i ekonomiskt afseende. De följande åren upptogos af nya vidsträckta forskningsresor. 1745 invaldes K. till ledamot i Vetenskapsakademien. Kort derefter erhöll han ytterligare vittnesbörd om den aktning han genom sin verksamhet förvärfvat sig. År 1746 föreslogs han nämligen, utan att hafva tagit den filosofiska graden, af universitetet i Åbo till docent i naturalhistorien och ekonomien och 1747 förordnades han till förste innehafvaren af en nyupprättad lärostol i naturalhistoria och ekonomi vid samma universitet, hvarigenom han blef ledaren af de ekonomisk-naturvetenskapliga studierna i Finland. Det dröjde dock länge, innan han tillträdde sin nya befattning. Linné hade nämligen framlagt planen att en naturforskare skulle sändas till norra Amerika för att der i trakter, hvilkas klimatiska förhållanden liknade Sveriges, göra observationer och insamla växter med särskildt afseende på den ekonomiska nytta, som deraf kunde dragas. K. utsågs att bringa denna tanke till verkställighet och anträdde resan 1747, med understöd af särskilda myndigheter. I början af 1748 anlände han till England, der han dröjde omkr. ett halft år; i Amerika uppehöll han sig Sept. 1748--Febr. 1751. Resultaten af hans amerikanska forskningar nedlades i arbetet En resa till Norra Amerika, hvaraf del. I--III utkommo 1753--61. De återstående fyra delarna tillföllo någon tid efter K:s död Åbo universitets bibliotek, men förstördes vid dettas brand 1827. De tre första delarna blefvo öfversatta till flere utländska språk. Knappt mindre uppseende väckte en af K. i enskildt bref till Franklin meddelad skildring af Niagara, hvilken af Franklin publicerades på engelska. K. medförde från sin resa en mängd frön och träd, med hvilka han riktade de svenska samlingarna och trädgårdarna, och som beskrefvos i En kort berättelse om naturliga stället, nyttan och skötseln af några växter, utaf hvilka frön nyligen blifvit hembragta (1751). Sedan han i Nov. 1752 tillträdt sitt professorsämbete i Åbo, egnade han sig med stor ifver åt anläggandet af en botanisk trädgård. Han skötte med nit sitt kall, hvarom vittnar den stora mängden (146) af disputationer, som utgåfvos under hans presidium, K. emottog flere bevis på den lärda verldens erkännande. Han dog d. 16 Nov. 1779. M. G. S.