Schaefer

Schaefer, Peter, pietist, född i Åbo omkr. 1660, blef 1688 magister i Åbo. Redan tidigt hade han grubblat i religiösa frågor, men först sistnämnda år anslöt han sig bestämdt till den pietistiska rörelsen, hvilken i Finland väckts till lif genom inflytanden från Tyskland. Den 28 Nov. 1689 afgaf han inför akademiska konsistoriet en bekännelse om den väckelse, som försiggått med honom. Man sökte förmå honom att afstå från sin villfarelse, men då detta icke lyckades, öfverlemnades saken åt hofrätten, som lät anklaga honom. Han inlemnade en revokationsskrift med bifogad afbön, men vägrade att undergå den kyrkobot, hvartill han 1693 dömdes, samt steg om bord på ett skepp och reste till utlandet. Han vistades i Tyskland, Frankrike, Holland och England samt begaf sig slutligen till Nya Sverige i Amerika. Nedtryckt af armod och sjukdom, återvände han derifrån och anlände om hösten 1701 till Åbo. Utan att besöka gudstjensten eller begå nattvarden höll han sig der stilla ända till 1707. Men då ansåg han sig manad af sitt samvete att afgifva sin bekännelse och utfärdade derför »Guds och Jehovas stämning» till hofrätten att d. 20 Jan. 1707 infinna sig i ämbetsrummet för att åhöra honom. I en till stämningen bifogad bekännelseskrift framhöll han bl. a. såsom summan af sin religion och tro: att uti tron på Kristus frukta Gud och göra rättfärdigheten och blifva salig eller rättfärdig uti gerningen, men icke för gerningarnas skull. Med anledning häraf anställdes ny ransakning med honom, hvilken ledde dertill att hofrätten i dom af d. 3 April 1709 dömde honom till döden, hvilken dom mildrades till lifstids fängelse. S. insattes som fånge på Åbo slott, men var äfven der i tillfälle att mottaga besök och hålla smärre konventiklar. Då ryssarna 1713 inryckte i Finland, flyttades han till Gefle slott, der han dog 1728. M. G. S.