Keder

Keder [hårdt k], Nils, numismatiker, föddes i Stockholm d. 20 Mars 1659 och blef 1676 student i Upsala, der han under ledning af. J. Schefferus, A. Norcopensis (Nordenhielm) och J. Columbus egnade sig åt språk- och fornkunskap samt vitterhetsstudier. Derefter begaf han sig på resor och besökte Estland, Ryssland, Danmark, Tyskland, Böhmen, Italien m. fl. land. Hemkommen till fäderneslandet, fick han i uppdrag att jämte K. F:son Wrede, J. G. Sparfvenfelt och E. Brenner ordna den i kungl. biblioteket förvarade samlingen gamla mynt, "dessa förträffliga ålderns minningslefvor och sagoljus", för att använda K:s ord i hans egenhändiga lefvernesbeskrifning. 1697 utnämndes han till assessor i Antiqvitets-arkivet. Efter J. F. Peringskiölds död (1725) erbjöds det honom att tillika öfvertaga sekreterare- och antiqvariebeställningen i arkivet, men på grund af sin höga ålder afböjde han anbudet. Flere skådepenningar slogos öfver K., och Vetenskapssocieteten i Upsala invalde honom 1727 till ledamot. Han adlades 1711, med bibehållande af sitt namn, men slöt sjelf sin ätt 1735. Som hans dödsdag uppgifves såväl d. 15:de och 16:de som d. 17:de April. -- K. var en lärd man och skref vers på flere språk. Sjelf i besittning af en ansenlig myntsamling, stod han i nära beröring med in- och utländska myntkännare samt skref på latin åtskilliga numismatiska afhandlingar, hvilka enligt en nyare kännares (B. E. Hildebrands) vittnesbörd ställa honom långt framom hans samtid både i kunskaper och omdömesförmåga. Såsom en egendomlighet må dock nämnas, att han å ett mynt i sina samlingar, öfver hvilket han utgaf en beskrifning, trodde sig läsa Odens namn. (K. R. Berch urskilde sedermera i dess ställe en illa tecknad fasad af en domkyrka.) Två längre bröllopsqväden af K., hvilka tvifvelsutan tilltalade tidens smak, alldenstund de gång på gång utgåfvos från trycket, finnas intagna i 10:de bandet af "Samlade vitterhetsarbeten af svenske författare från Stjernhjelm till Dalin", utg. af P. Hanselli.