Koloss (Grek. kolossos), jättestod, bildstod, som öfverskrider de naturliga måttförhållandena; menniska, djur eller annat föremål af otymplig storlek; rike af väldig utsträckning (t. ex. "den ryske kolossen"). Kolossal, öfvermåttan stor, ofantlig, bålstor, åbäklig. -- Kolossalstatyer äro strängt taget alla statyer af mer än kroppsstorlek; vanligen brukas dock uttrycket om sådana, som i betydligare grad höja sig öfver måttet för vanliga bildstoder. Kolossala i denna mening voro de flesta bildstoder i det forna Egypten och i Assyrien, såsom sfinxen, Memnonstoderna (18 m. höga) och konungabilderna i Thebe samt lejonoch tjursfinxerna i Ninive. Vidt prisade bland grekiska kolossalstatyer voro Fidias' mer än 20 m. höga bronsstod Athene promachos på Akropolis, samme mästares guld- och elfenbensstoder Athene parthenos och den sittande Zevs i Olympia (båda omkr. 12 m.) samt Polyklets Hera i Argos, äfven den en "kryselefantinbild".
Största ryktet för väldiga måttförhållanden vann dock den s. k. Kolossen på Rhodos (se d. o.). Störst bland romerska stoder var Zenodoros' staty af Nero (33 m.), hvilken först stod i närheten af Colosseum och gaf denna byggnad dess namn. Commodus lät borttaga stodens hufvud och i stället ditsätta en afbildning af sitt eget. En höjd af 6 m. når den till vår tid bevarade marmorgruppen, Hästtämjarna ("Dioskurerna") på Monte Cavallo i Rom. -- Medan de gamla folken ofta frestades att söka gifva uttryck åt sina gudars höghet genom att afbilda dem i utomordentlig storlek, har man i nyare tider mera sällan utfört kolossalstatyer af större mått. Bland dylika nämna vi de Mariabilder, som finnas i åtskilliga franska bergstrakter, ståndbilden af den hel. Carlo Borromeo, rest 1697 vid hans födelseort Arona nära Lago Maggiore och bestående af en 22 m. hög staty på en sockel af 13 m. höjd, Herkules vid Wilhelmshöhe, en efterbildning af den farnesiske, äfven kallad "der grosse Christoph", 10 m. hög på en 3,5 m. hög sockel och rest 1717, den (från foten t. o. m. kransen) 20 m. höga Bavaria (se d. o.) nära München, Hermannsdenkmal (se Arminius) i Tevtoburgskogen, det 45 m. höga Niederwaldsmonumentet samt Friheten, upplysande verlden, hvilken fransmännen vid Förenta staternas 100-års-jubileum 1876 skänkte nord-amerikanerna. Denna sistnämnda staty är utförd af bildhuggaren A. Bartholdi, fullbordades 1884 och skall uppställas vid New Yorks hamn, der den kommer att göra tjenst som fyrbåk. Den mäter 34 m. från foten till hjessän och 46 m. från foten till facklans spets. Af samme mästare är äfven det 16 m. höga Lejonet vid Belfort (af sandsten).