Komité (Fr. comité, Eng. committee, af Lat. committere, egentl. låta komma tillsammans, gifva, i uppdrag), en samling personer, som tillsatts eller utvalts för beredande af ett ärende eller en grupp af ärenden och för att derefter rörande dessa afgifva betänkande och förslag till den myndighet eller församling, som tillsatt eller valt komitén. Undantagsvis kan äfven en frågas afgörande vara öfverlemnad åt en komité (se t. ex. Karlstadkomitén). Komitéerna hafva väl i allmänhet att fullgöra mera tillfälliga förtroendeuppdrag, men komitéer finnas äfven med permanenta uppgifter, t. ex. Landtbruksakademiens förvaltningskomité ock komiterade för tryckfrihetens vård. I Sverige gör man den skilnaden mellan komité ock "utskott" att medlemmarna i ett utskott alltid utses inom den väljande församlingen, då deremot komitéledamöter kunna tagas äfven utom de väljandes krets. Regeringsmyndigheten tillsätter sålunda komitéer, men inga utskott. Någon gång, t. ex. vid landstingen, betecknar dock ordet komité detsamma som utskott. I andra land brukas deremot komité ofta i samma bemärkelse som våra utskott; så är t. ex. förhållandet med det norska stortingets komitéer och det engelska parlamentets committees. Hvad det engelska parlamentet för öfrigt angår, så benämnas icke blott de utskott, som inom de båda husen utses, komitéer: select committees, utan äfven husen sjelfva kallas general committees eller committees of the whole house, då de för förberedande öfverläggning besluta att uppgifva den vanliga stränga och högtidliga förhandlingsordningen och att iakttaga friare former. Detta skall ske med afseende å hvarje offentlig bill och hvarje fråga, som gäller religion, handel, beskattning och anslag. -- Komiterad, medlem af en komité. K. H. B.
Nordisk familjebok · första upplagan
Komité
Ämne: Riksdagen och statsrätt · Stat, riksdag, finanser och föreningar
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 1080 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗