Korsförhör, jur., förhör af ett af ena parten påkalladt vittne genom motparten eller dess advokat. Detta sätt för vittnesförhörs anställande brukas i England (cross examination), der vittnena icke förhöras af domaren, utan af parterna sjelfva, dervid den, som påkallat vittnet, först förhör detsamma inför rätten. Korsförhöret har till uppgift dels att afvinna vittnet nya upplysningar, dels att pröfva sanningsenligheten af de vid det första förhöret meddelade. Det anses såsom ett synnerligen lämpligt medel att framtvinga sanningen, men är genom den hänsynslöshet, hvarmed det lätt nog kan komma att bedrifvas, också egnadt att förvirra vittnena och fördunkla sanningen. Utom England har detta sätt för vittnenas hörande funnit föga användning. I. Afz.
Nordisk familjebok · första upplagan
Korsförhör
Ämne: Domstolar, rättegång och rättsmedel · Rätt, straff och rättsväsen
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 1397 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗