Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Krigsbefälet

Ämne: Statsfinanser och fonder · Stat, riksdag, finanser och föreningar

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 1541–1542 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Krigsbefälet förekom såsom politisk inrättning första gången 1595, då det formligen kallades till (Söderköpings) riksdag. (Ett par gånger förut, men då endast tillfälligtvis närvarande, hade det deltagit i beslut.) Till ofvannämnda riksdag kallades "ryttmästare och knekthöfvitsmän jämte 3 af befälet af hvar fännika". Till den derpå följande tidens täta riksmöten kallades krigsbefälet vanligen och efter ofvannämnda grunder. (Vid Linköpings riksdag, 1600, sutto 44 af krigsbefälet i den ständernas kommission, som dömde öfver de af hertig Karl anklagade herrarna.) 1617 års riksdagsordning lagfäste krigsbefälets rätt att representeras vid riksdag, men bestämde ej sättet för dess utöfning. Regeringsformen af år 1634 foreskref, att alla öfverstar, öfverstelöjtnanter, majorer, en ryttmästare eller kapten vid hvart landsregemente skulle, "så vidt de infödde, besittne och bofaste män äro i riket eller bofaste manna barn", kallas till riksdagarna och "hafva der stånd och röst". I sjelfva verket fick krigsbefälet aldrig rösträtt, utan dess mening inhemtades blott, innan adeln i militära frågor fattade sitt beslut. 1723 års riksdagsordning talade visserligen icke om krigsbefälet, men detta kallades fortfarande (t. o. m. 1778 års riksdag) till riksdagarna och utgjordes då af öfversten eller, i händelse af förfall för denne, öfverstelöjtnanten samt en kapten (ryttmästare) från hvarje regemente. Från och med 1738 års riksdag kallades äfven

officerare från flottan. Den år 1756 inrättade arméns pensionskassa ställdes under styrelse af armén sjelf genom dess krigsbefäl, och i denna egenskap fortlefver denna inrättning ännu i dag. Krigsbefälet sammanträder, endast då vigtiga frågor för pensionskassan eller för den under gemensam styrelse med denna ställda arméns enke- och pupill-kassa förekomma, och det utgöres då af alla på stat varande generalspersoner och regements-(kår-)chefer samt af en af vederbörande officerskår vald fullmäktig af kaptens (ryttmästares) grad, hvarefter genom val af extra fullmäktige antalet jämnas så, att antalet kaptener (ryttmästare) blir lika med antalet generalspersoner och regements-(kår-)chefer. C. O. N.