*Krigsbefälet, som under Johan III:s tid jämte de bofaste ryttarna och knektarna började framstå som en egen samhällsklass, var jämte ett visst antal ryttare och knektar ifrågasatt att inkallas redan till 1587 års riksdag, var representeradt på det möte 1590, som snart öfvergick till en formlig riksdag, och likaledes på kröningsriksdagen 1594. Höfvitsmännen synas i början hafva åtföljts af ryttare och knektar, och meniga krigsfolket uppräknas också bland ständerna i en rad riksdagsbeslut 1595–1604. Representationen inskränktes sedermera till befälet vid de i 1634 års regeringsform uppräknade landtregementena och längre fram till de indelta regementena. Konstituerande för krigsbefälets befogenhet vid riksdagarna blef en k. resol. af d. 8 Juni 1664, till hvilken äfven vid Frihetstidens början hänvisades. Ehd.
Nordisk familjebok · första upplagan
Krigsbefälet
Ämne: Riksdagen och statsrätt · Stat, riksdag, finanser och föreningar
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 1402 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗