Krigsdomstol, särskild brottmålsdomstol, som har att tillämpa krigslagarna (se d. o.) och upptaga brottmål, som röra krigstukten och ej höra under den disciplinära straffmyndigheten (se Disciplin). Lägsta domstol vid krigsmakten utgöres af krigsrätt, andra domstol eller öfverdomstol är krigshofrätten eller, i vissa
fall, öfverkrigsrätt. Öfver dessa står Högsta domstolen, såsom i grundlagen är stadgadt. Härtill kommer ståndrätt, som må i vissa fall förordnas. Bestämmande grund för dessa domstolars sammansättning är grundsatsen att den åtalade skall dömas af sina likar. Derför är det stora öfvervägande antalet af ledamöter i krigsdomstol militärer, och derför är äfven i § 20 Regeringsformen stadgadt, att 2 militärpersoner af högre grad böra, med domarejäf och ansvar, i fredstid öfvervara och rösta öfver mål, som från krigsdomstolarna dragas under högsta domstolens pröfning. Under krig skall enligt ifrågavarande § 20 i R. F. förhållas med utöfningen af konungens domsrätt i dessa mål efter krigsartiklarna. Härom finnes i nu gällande krigslagar intet bestämdt, utan må således bero på särskild lagstiftning. Jämte krigsdomstol ega äfven vederbörande chefer eller befälhafvare bestraffningsrätt öfver underlydande. (Jfr Disciplin, Krigslagar.) Det åligger dock krigsdomstol att öfvervaka det sätt, hvarpå denna extraordinära bestraffningsrätt handhafves (jfr § 154 i Strafflag för krigsmakten, af d. 7 Okt. 1881), och upptaga besvär, som deröfver anföras. H. L. R.