Sida 775
Krigsartiklar ...
strömmar. Under Gustaf III:s krig med Ryssland slogos flere bryggor öfver Kymmene elf, och under 1808 års krig byggdes d. 12 Juli en brygga öfver Neder-Harmää. -- Den största bryggslagning, som förekommit i våra dagar, utfördes af ryssarna i deras sista krig med Turkiet, då de sommaren 1876 vid Simnitza-Sistova slogo tvänne bryggor öfver Donau, den ena af pontonmateriel, 1,200 m. lång, den andra af nödfallsmateriel, 1,300 m. lång, hvilka dock båda i December plötsligt förstördes af den väldiga isgången. Dessutom slogos öfver Donau under samma krig bryggor vid Braila, Petrusjani och Rustsjuk. O. A. B.
Krigsbrygge-ekipage [-pasch] kallas i Sverige den taktiska enheten af krigsbryggeträngen. Ett ekipage efter 1875 års modell har en styrka af 100 man, 116 hästar, 24 trespända bryggvagnar, 4 trespända verktygsvagnar och 4 tvåspända furagevagnar. Det indelas i 4 sektioner och hvarje sektion i 2 halfsektioner. På de 24 bryggvagnarna forslas all bryggmateriel, såsom 16 pontondelar (med ankaren och öfriga tillbehör), 8 bockar, 64 underslag, 240 plankor och 24 öfverslag jämte nödigt tågvirke och öfriga småpersedlar. Härmed kan slås en normalbrygga på 5 underslag, 3 m. bred och högst 72 m. lång, då stöden utgöras af 8 tvådeliga pontoner och 3 bockar, eller en smal brygga på 4 underslag, 2,25 m. bred och högst 96 m. lång, om stränderna äro så långgrunda, att jämte 8 tvådeliga pontoner äfven 7 bockar kunna utsättas, eller en spång på 3 underslag, 1,5 m. bred och högst 142 m. lång, om såsom stöd användas 16 enkla pontondelar och 7 bockar. För hästarnas skoning, äfvensom för reparation af såväl vagnar och materiel som äfven manskapets beklädnad, finnes på hvar och en af de 4 verktygsvagnarna fullständig verktygsutrustning. På hvarje verktygsvagn finnes dessutom en kokapparat, afsedd för tillagning af födan för personalen vid en sektion. Hvarje bryggvagn väger, lastad, omkr. 1,700 kg., hvadan draglasten pr häst belöper sig till omkr. 566 kg. Samtliga senast antagna modeller (1875 års) å såväl vagnar som materiel äro konstruerade af majoren vid Fortifikationen V. Norrman. O. A. B.
Krigsbryggeträng kallas med ett gemensamt namn den materiel, som fordras för bryggslagning i fält, jämte tillhörande personal, hästar och fordon. Denna träng, som i Sverige tillhör ingeniörvapnet, delas i taktiska enheter, krigsbrygge-ekipage, hvilka vid härens mobilisering tilldelas de större truppförbanden, fördelningarna. O. A. B.
Krigsbyte. Se Byte, Krig, sp. 1537.
Krigsdala, socken i Kalmar län. Se Kristdala.
Krigsdepartement, en i Regeringsformen förekommande benämning på Landt- och Sjöförsvarsdepartementen.
Krigsdomstol, särskild brottmålsdomstol, som har att tillämpa krigslagarna (se d. o.) och upptaga brottmål, som röra krigstukten och ej höra under den disciplinära straffmyndigheten (se Disciplin). Lägsta domstol vid krigsmakten utgöres af krigsrätt, andra domstol eller öfverdomstol är krigshofrätten eller, i vissa
fall, öfverkrigsrätt. Öfver dessa står Högsta domstolen, såsom i grundlagen är stadgadt. Härtill kommer ståndrätt, som må i vissa fall förordnas. Bestämmande grund för dessa domstolars sammansättning är grundsatsen att den åtalade skall dömas af sina likar. Derför är det stora öfvervägande antalet af ledamöter i krigsdomstol militärer, och derför är äfven i § 20 Regeringsformen stadgadt, att 2 militärpersoner af högre grad böra, med domarejäf och ansvar, i fredstid öfvervara och rösta öfver mål, som från krigsdomstolarna dragas under högsta domstolens pröfning. Under krig skall enligt ifrågavarande § 20 i R. F. förhållas med utöfningen af konungens domsrätt i dessa mål efter krigsartiklarna. Härom finnes i nu gällande krigslagar intet bestämdt, utan må således bero på särskild lagstiftning. Jämte krigsdomstol ega äfven vederbörande chefer eller befälhafvare bestraffningsrätt öfver underlydande. (Jfr Disciplin, Krigslagar.) Det åligger dock krigsdomstol att öfvervaka det sätt, hvarpå denna extraordinära bestraffningsrätt handhafves (jfr § 154 i Strafflag för krigsmakten, af d. 7 Okt. 1881), och upptaga besvär, som deröfver anföras. H. L. R.
Krigsexpeditionen, den redan i Karl XII:s kansliordning af 1713 införda afdelning af rikets kansli, genom hvilken 1719--92 alla krigsärenden och 1792--1840 alla sådana ärenden med undantag af kommandomål (se d. o.) bereddes, föredrogos inför K. M:t och expedierades. Under åren 1824--39 fördes inom expeditionen särskildt registratur i sjöförsvarsärenden. I spetsen för expeditionen stod en statssekreterare. I sammanhang med departementalstyrelsens införande upphäfdes 1840 Krigsexpeditionen, och de ärenden, som dittills tillhört dennas handläggning, fördelades på Landtoch Sjöförsvarsdepartementens kansliexpeditioner (se vidare Kansliexpedition).
Krigsfartyg. Se Örlogsfartyg.
Krigsfiskal är enligt k. förordn. om krigsdomstolar och rättegången derstädes d. 11 Juni 1868 allmän åklagare vid krigsöfverdomstol. Vid Krigshofrätten utnämnes han af konungen, men, der öfverkrigsrätt finnes, förordnar högste befälhafvaren särskild krigsfiskal att vid den rätten vara allmän åklagare. Krigsfiskalen, hvilken det äfven tillkommer att granska de till Krigshofrätten månatligen inkommande förteckningar öfver i militärhäkte förvarade personer, eger vid förekommande anledning väcka åtal i mål, som höra till krigsöfverdomstols omedelbara pröfning. I så beskaffade mål, när de efter ransakning vid krigsrätt till öfverdomstolen inkommit, infordras krigsfiskalens utlåtande likasom öfver enskild parts angifvelse, hvilken af öfverdomstolen ock pröfvas, äfven om krigsfiskalen ej finner skäl till åtal. Krigsartiklarna d. 31 Mars 1798 ålade krigsfiskalen att i allmänhet tillse, att lydnad och subordination inom krigsmakten underhölles samt att reglementen och instruktioner efterlefdes. I k. förordn, om processen vid krigsrätterna d. 2 Mars 1683 benämndes åklagaren vid öfver- eller generalkrigsrätten generalgevaldiger. A. D. H.
Källa: Project Runeberg ·
