Krigskostnader kallas vanligen de ökade utgifter, som drabba en stat till följd af ett krig. De kunna delas i direkta krigskostnader, hvilka bestå i utgifter för arméns mobilisering, uppmarsch, förhöjda aflöning och underhåll under den tid krigstillståndet varar, demobilisering, den förbrukade materielens ersättande, skadade föremåls återställande samt möjlig krigskostnadsersättning till fienden, samt i indirekta krigskostnader, förorsakade genom minskning i skatter, minskning i arbetskrafter och till följd deraf oundviklig nedsättning i all industri och handel, på privategendom förorsakad skada, kostnader för underhåll (åtminstone delvis) af fiendens trupper, om eget land är skådeplats för kriget, o. s. v. Genom den större humanitet, med hvilken krigen nu mera föras, hafva de indirekta krigskostnaderna betydligt minskats mot förr, då krigsskådeplatsen icke sällan i grund förstördes, men å andra sidan hafva de direkta kostnaderna ökats till följd af arméernas ökade storlek och materielens dyrbarhet. -- Med krigskostnadsersättning förstår man vanligen den penningesumma, som den besegrade staten i fredsslutet måste förbinda sig att erlägga till segraren, om denna summa än sällan motsvarar de verkliga kostnader, som kriget förorsakat honom. Såsom ett slags krigskostnadsersättning kan man äfven betrakta de vanligen s. k. subsidier, som England, Frankrike o. a. stater under förflutna århundraden erlade åt sina bundsförvandter för den väpnade hjelp dessa lemnade dem. C. O. N.
Nordisk familjebok · första upplagan
Krigskostnader
Ämne: Statsfinanser och fonder · Stat, riksdag, finanser och föreningar
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 1552–1553 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗