Kryphven, Agrostis stolonifera L. (äfven kallad hvithven, A. alba L.), bot., är ett på ängar och betesmarker allmänt förekommande finare och spensligare gräs (nat. fam. Gramineae Juss., kl. Triandria L.), som merendels har vidt krypande rotskott och bladbärande grenar samt upprätta eller uppstigande (stundom nästan nedtryckta), glatta strån, platta, smala blad med aflångt snärp och utdraget rundad, pyramidlik vippa, hvars färg mycket vexlar, från blekgrön l. gröngul till blekviolett, brun- eller rödaktig. Kryphvenen får ganska olika utseende efter växtställets beskaffenhet. På mullrikare sjöstränder kan kryphvenen få strån af mer än 60 cm. höjd, hvaremot på torra backar stråna blifva endast 6--10 cm. höga. Äfven vippans form och färg vexla efter växtställets olikhet. Kryphvenen är synnerligen lämplig att så in bland andra växter å flygsandsfält, enär densamma binder sanden och lemnar ett godt foder. Kryphvenen är det under början af detta århundrade mycket omskrifna och prisade fiorin-gräset. O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Kryphven
Ämne: Gräs och spannmål · Växter och botanik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 169–170 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗