Kurs

Kurs (Fr. cours, af Lat. currere, löpa), egentl. lopp, bana. 1. Sjöv., den riktning (efter kompassen), i hvilken ett fartyg seglar. Då ett fartyg skall segla från ett ställe till ett annat, bestämmes kursen efter sjökortet och får namn efter det kompass-streck, som öfverensstämmer med den linie, som skall seglas. -- 2. Handelst., priset å vissa föremål för börsaffärer, d. v. s. det belopp af något visst myntslag, som på en viss plats och tid betalas antingen a) för en bestämd mängd af något annat myntslag eller af omyntad ädel metall äfvensom för pappersmynt och banksedlar eller b) för vexlar, lydande å utländska myntslag, eller c) för andra värdepapper, t. ex. obligationer, aktier o. dyl. -- Kursen fastställes stundom af någon offentlig myndighet (vanl. staten) och kallas då tvångskurs (se Mynt). I de flesta fall bestämmes den dock, liksom andra varupris, genom den mångfald af olikartade orsaker, som pläga sammanfattas under uttrycket "enligt lagen för tillgång och efterfrågan". Såsom hufvudorsaker, hvilka göra sig gällande i fråga om kursen å värdepapper, må blott framhållas: den grad af säkerhet dessa värden anses erbjuda; deras närvarande ränteafkastning, jämförd med den ränta, som i allmänhet på samma tid och ort plägar ernås vid säker placering af penningmedel; utsigterna till förhöjning eller minskning i nämnda afkastning (t. ex. å aktier). När ett värdepapper betalas med det penningbelopp, hvarå det lyder, eller när en myntenhet betalas med samma metallvärde af det myntslag, hvari kursen beräknas, säges kursen stå på pari (al pari). När mer betalas, säges kursen stå öfver pari; när mindre betalas, säges den stå under pari. -- Kurserna pläga "noteras" af enskilda eller af särskildt anställda (ofta edsvurna) personer: mäklare eller börsdeputerade. Desse hafva att anteckna och noggrant återgifva de pris, hvilka för dagen i medeltal betalts för de olika föremål, som "hafva kurs" (hvilket uttryck på handelsspråket i allmänhet är liktydigt med "gå i marknaden", "vara föremål för bytes-omsättning") eller regelbundet noteras på den ifrågavarande platsen, äfvensom att låta offentliggöra dessa kurs-sedlar eller listor. Ofta angifvas på kurslistan både det af köpare erbjudna och det af säljare fordrade priset jämte det vid afslutade affärer verkligen betalda medelpriset. -- På olika börsplatser -- stundom på en och samma plats, men för olika föremål -- äro olika bruk gällande vid kursnotering å mynt och vexlar. Än tages den inhemska myntenheten eller ett rundt tal, t. ex. 100 inhemska myntenheter, såsom "fast" l. "oföränderlig valuta", och kurserna angifvas i vexlande mängder af de utländska myntenheterna, än tagas de utländska myntenheterna eller bestämda antal af sådana såsom fasta valutor, och kurserna angifvas i motsvarande föränderliga mängder af den inhemska myntenheten o. s. v. -- Kursförändringarna gifva upphof till och påverkas starkt af flere slags börsaffärer. Se härom särskildt A. Courtois fils: "Traité des opérations de bourse". En ypperlig framställning af många vetenskapliga och praktiska frågor, som stå i sammanhang med vexelkurserna, lemnar Goschen: "Theory of foreign exchanges". Se derjämte Christians: "Rechnen und usancen im wechsel-, geld- und effecten-verkehr". -- 3. Sammanhängande och metodisk följd af föreläsningar inom en viss vetenskap; det omfång, till hvilket läroämnen genomgås för en viss examen eller under en viss tid; lärotid, 1. L. H. 2. J. Lr.