La Valette [-le'tt], Charles Jean Marie Félix, markis de L., fransk statsman, f. 1811, d. 1881, hade beklädt flere underordnade sysslor inom diplomatien (bl. a. var han 1837--41 legationssekreterare i Stockholm), då han 1851 blef envoyé extraordinaire i Konstantinopel. 1853 lemnade han denna plats och utnämndes till senator. 1860--61 var han ambassadör i Konstantinopel och 1861--62 i Rom. Såsom inrikesminister, 1865--67, utmärkte han sig bl. a. för sin stränghet mot pressen. Samtidigt skötte han under Sept. 1866 ad interim utrikesärendena och utfärdade då -- det var efter Preussens framgångar mot Österrike -- till de franska sändebuden i utlandet ett i helt fredlig anda hållet cirkulär af d. 16 Sept., som väckte mycket uppseende. Äfven under den tid, 1868--69, han var utrikesminister lade han stor fredskärlek i dagen. I Juli 1869, då kejsaren utlofvade en "liberal" styrelse, trädde L. tillbaka och utnämndes till ambassadör i London, men han lemnade denna post, då kabinettet Ollivier (Jan. 1870) kom till styret.
1. La Vallée [vale], Simon de, fransk arkitekt, son af Marin de L., som 1610 blef Ludvig XIII:s byggmästare, erhöll till en böljan undervisning af sin fader och genomreste sedan i åtta års tid Italien, Afrika och "en stor del af österländerna" samt blef vid sin återkomst till Frankrike 1633 genast kallad af prins Fredrik Henrik af Oranien till hans arkitekt. I Maj 1637 finna vi honom i Sverige i tjenst hos Åke Tott såsom "ingeniör och byggmästare", och i Mars 1639 anställdes han i drottningens tjenst såsom "arkitektör och byggmästare". L. hann likväl föga uträtta i denna egenskap, hvaremot han författade ritningar till och öfvervakade grundläggningen af Riddarhuset i Stockholm, hvilken byggnad börjades omkr. 1641 (se nästa art.). L. blef ihjelslagen eller nedstucken af öfverste Erik Oxenstierna på Stockholms stortorg hösten 1642. -rn.
2. La Vallée [vale], Jean de, arkitekt, den föregåendes son, föddes 1620 och inkom med fadern till Sverige. Han undervisades af denne i byggnadskonst och erhöll redan kort efter hans död (1642) anställning vid byggnadsföretag samt sattes af drottning Kristina i tillfälle att från 1645 besöka Frankrike och Italien för studier. Återkommen mot midten af 1650, fick han genast visa ett prof på sin konst, då han erhöll i uppdrag att i Okt. s. å. förändra Norremalms port till drottningens kröning. Från 1651 gjorde han tjenst som "kungl. architectus", med en instruktion, som i verkligheten gjorde honom till öfverintendent, och i denna egenskap stadfästes han af Karl X Gustaf. L. utvecklade under närmast följande årtionde en ganska storartad verksamhet. Han uppgjorde två särskilda förslag till Stockholms slotts påbyggande och ordnande efter regelbunden plan, hvilka dock aldrig sattes i verket. Han lemnade ritningar till Katarina kyrka (grundlagd 1656) och Hedvig Eleonoras kyrka (grundl. 1658; se Hedvig Eleonora) samt 1660 till Riddarhuset, som då endast hunnit föga öfver grunden (se föreg. art.). Dessutom var han flitigt upptagen af uppdrag från enskilda stormän, såsom Magnus Gabr. De la Gardie och Gustaf Bonde. För den förre ombyggde han Ekholmen, Karlberg och Venngarn samt nybyggde Höjentorp, Kägleholm och Mariedal, för den senare hans palats, nuv. Rådhuset i Stockholm. Jämväl wrangelska palatset, nu Statskontoret, Ebba Brahes palats (nu inbygdt i Schönborgska huset vid Götgatan), Karl Sparres palats (f. d. enkehuset) m. fl. räkna honom som sin upphofsman. L. företräder i samtliga dessa byggnader den franska barockens konst under dennas äldre skede. Hans kyrkor, som undergått flere förändringar sedan början, äro djerfva och dugtiga i anläggningen; deremot råda någon tyngd och enformighet i hans slottsbyggnader, der den likartade fönsterformen, de långa pilastrarna och de starkt utbildade vattentaken utgöra genomgående kännetecken. Hans flesta arbeten kunna numera bedömas blott efter ritningar och afbildningarna i Dahlbergs "Suecia". Endast Riddarhuset och sidofasaden af rådhuset hafva till våra dagar fått behålla ett något så när ursprungligt skick. -- L. hade under dessa många värf haft tillfälle att lägga mycken praktisk duglighet och förvaltningsförmåga i dagen. Han kom derigenom in på ämbetsmannens bana och utnämndes 1665 till kommissarie i Generalkommersekollegium samt 1671 till borgmästare och preses i ämbets- och byggnadskollegiet i Stockholm. Dessutom befordrades han 1680 till hof- och stadsarkitekt, från hvilken befattning han 1686 afgick. Deremot innehade han borgmästaresysslan till sin död. L. afled i Stockholm d. 12 (eller 9) Mars 1696. -rn.
3. La Vallée [vale], Christopher de, ingeniör, den föregåendes son, född i Stockholm 1661, blef 1681 konduktör-löjtnant och erhöll 1682 ett k. reseunderstöd för fortsatta studier i sitt fack. Han besökte Holland, England, Frankrike och Nederländerna, flitigt aftecknande och studerande fästningsbyggnadskonsten. 1685 gick han som ingeniör i veneziansk tjenst för att få deltaga i kriget på Morea. Der var han närvarande vid alla vigtigare krigshändelser, särskildt slaget vid Argos och eröfringen af Nauplia di Romania, allt under O. V. v. Königsmarks befäl. På k. befallning anträdde han 1687 återfärden, genomfor då hela Italien och uppehöll sig i synnerhet i Rom, der han ett och ett halft år studerade civil byggnadskonst. Genast vid sin återkomst till Sverige, 1689, blef han kapten-ingeniör i Wismar, der han arbetade på fästningens iståndsättande. 1692 upphöjdes han i adligt stånd och utnämndes 1699 till general-qvartermästare-löjtnant i Narva. Han afled der 1700 och slöt sjelf sin adliga ätt. -rn.