Lange. 1. Johann Peter L., tysk protestantisk teolog, f. 1802, d. 1884, studerade i Bonn, der han i synnerhet påverkades af C. I. Nitzsch, kallades 1841 till teol. professor i Zürich samt 1854 i samma egenskap till Bonn, der han 1860 äfven utnämndes till konsistorialråd. L. var en ganska alsterrik författare och utgaf utom en mängd vetenskapliga skrifter äfven prediko- och diktsamlingar. Bland hans arbeten äro följande de vigtigaste: Das leben Jesu (3 bd, 1844--47), Christliche dogmatik (3 bd, 1849--52; ny uppl. 1870) och Das apostolische zeitalter. (1853--54). I förening med andra utgaf L. sedan 1857 det förtjenstfulla arbetet Teologisch-homiletisches bibelwerk. -- 2. Friedrich
Albert L., tysk filosof och nationalekonom, den föregåendes son, f. 1828, studerade i Zürich och Bonn, var en tid gymnasiilärare och handelskammarens sekreterare i Duisburg samt blef 1870 professor i filosofi i Zürich och 1872 i Marburg, der han dog 1875. -- Som filosof anslöt L. sig i hufvudsak till Kant. Med denne var han ense derom att det menskliga förståndet är helt och hållet hänvisadt till den sinliga verkligheten och att hvarje metafysik är omöjlig. Men är sålunda än menniskans förstånd enligt L. ovilkorligen hänvisadt till en naturalistisk verldsåsigt, så framhåller han dock å andra sidan vigten af att med fantasiens hjelp fasthålla tron på idealen och en öfversinlig verld samt hoppet om en högre bestämmelse, huru föga sannolik deras verkliga tillvaro än kan förefalla oss. Till samma område hänvisar han äfven de sedliga idéerna. I sitt hufvudarbete, Geschichte des materialismus (1866; 4:de uppl. 1882), framställer han på ett synnerligen förtjenstfullt sätt denna verldsåsigts historisk-genetiska utveckling i äldre och nyare tider. I sitt arbete Die arbeiterfrage in ihrer bedeutung für die gegenwart und zukunft beleuchtet (1865; 2:dra uppl. 1870) uttalar han den meningen att konkurrensens naturlag ej i all framtid är egnad att föra menskligheten framåt, utan att förnuftet skall upphäfva eller åtminstone mildra häftigheten hos kampen för tillvaron och förmedelst sedliga makter motverka egoismen. 1. P. F. 2. L. H. Å.