Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Lange

Ämne: Skolmän och läroboksförfattare · Svenska präster, lärda och universitetsmän

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 718–719 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Lange. 1. Frederik Olaus L., dansk skolman, född i Köpenhamn d. 21 Okt. 1798, blef student 1815, teol. kandidat 1825 och filos. doktor 1836. År 1833 utnämndes han till "overlärer" (lektor) och 1841 till rektor vid Vordingborgs lärda skola. Sedan denna indragits (1846), var L. docent i pedagogik vid Köpenhamns universitet till sin död, d. 11 Febr. 1862. Han utgaf Det gräske sprogs grammatik til skolens brug (1826, 4:de uppl. 1844; "Grekiska språkets grammatik till skolungdomens tjenst", 1826, 6:te uppl. 1861), Materialier til at indöve den gräske formläre (1830, 3:dje uppl. 1844; "Öfningar i grekiska formläran för begynnare", 1831, 3:dje uppl. 1847), Almindelig grammatik (1838--42; spridda stycken) och Skolen og livet (1856). Enligt L:s uppfattning har all barnundervisning i motsats till fackskolan samma ändamål: att förbereda personlighetens etiska utveckling genom att utbilda de rent menskliga vilkoren för sjelfuppfostran, förmågan att tro och förmågan att tänka, hvilka områden det är bildningens slutliga uppgift att försona. Formalistisk och realistisk bildning fullständiga hvarandra; derför är det oriktigt att inrätta lärda och reala skolor, hvar och en efter sin princip. Fackläraresystemet bekämpas, emedan det splittrar i stället för att ena. -- 2. Julius Henrik L., dansk konsthistoriker, den föregåendes son, född i Vordingborg d. 19 Juni 1838, blef student 1858, leddes af sina filologiska studier in på de konsthistoriska, utnämndes till docent i konsthistoria vid danska konstakademien 1870 och vid universitetet 1871 samt var 1875--82 tillika konstakademiens sekreterare. 1884 blef han hedersledamot af svenska konstakademien. Utom de mera vetenskapliga afhandlingarna Om det ioniske kapitel, Om en räkke antike figurer och Den antike malerkonsts levninger har L. om nyare, i synnerhet om nyare skandinavisk och fransk, konst författat ett stort antal artiklar för dagen, af hvilka åtskilliga finnas samlade i hans Nutids-kunst. Skildringer og karakteristiker (1873) och Billedkunst. Skildringer og studier fra hjemmet og udlandet (1884). Vidare har han utgifvit fyra dramer under titeln Kunst og politik (1885). 1. E. Ebg. 2. Ph. W.