Lemnos

Lemnos (Nygrek. Limno, Turk. Limni, It. Stalimene), ö i norra delen af Egeiska hafvet, på lika afstånd från bergudden Athos i v. och mindre Asien i ö. Areal 477 qvkm. Hela ön är af vulkanisk natur och i hög grad hemsökt af jordbäfningar. Den ansågs af denna orsak i forntiden helgad åt Hefaistos (Vulcanus), som troddes hafva sin boning i den på öns östra del belägna, numera utslocknade vulkanen Mosychlos. Ehuru till stor del uppfylld af berg, är ön bördig på vin och spanmål. Äfven odlas der bomull, silke och olja. Mineralriket lemnar den bekanta röda bolusleran (se Bolus). De äldste innevånarna på L. benämnas af Homeros sinties, d. v. s. röfvare. Efter dem kommo minyer, enligt sagan härstammande från argonavterna, hvilka under sin härfärd gästade på L. Ön lades omkr. 500 f. Kr. af Dareios under persiskt välde, men befriades ej långt derefter af Miltiades och var sedan under lång tid förenad med Athen, till dess den togs i besittning först af macedonerna och sedan af romarna. F. n. hör den till det turkiska riket och eger vid pass 15,000 innev., till större delen greker. Hufvudorten Lemni (l. Kastro), på vestra kusten, ligger på samma plats som den forntida staden Myrina. A. M. A.