Lloyd [låjd], Llewellyn, engelsk sportsman, som större delen af sin lefnad vistades i Sverige, föddes i England d. 27 Juli 1792. Han kom 1823 till Sverige, der han till 1831 uppehöll sig mest i Värmland, hvarefter han flyttade från den ena orten till den andra vid Göta elf och slutligen till Vänersborg. Der bodde han i omkr. tjugofem år, och der afled han d. 17 Febr. 1876. - L. lefde hufvudsakligen för jaggt och fiske såsom idrott och vardt i synnerhet bemärkt såsom björnjägare. Sin glansperiod i detta afseende hade han kanske under Värmlandsvistelsen, då han hyrde in sig i bondgårdar och tillsammans med en eller ett par erfarna björnskyttar vintrarna igenom ströfvade i vildmarkerna för att leta efter iden eller afjaga björnringar. Den tid, som var öfrig efter dessa och andra jagtvärf. använde L. mestadels till besök hos gästfria brukspatroner och godsegare. Ett af honom ofta anlitadt högqvarter var Risäter, hos hofjägmästaren H. Falk. den tidens främste man inom den svenska jagtverldcn, och under hvars ledning L. gjorde sin lärospån i nordisk jagtidrott. Nästan lika ifrigt fortsatte han sitt björnjagande under 1830- och 1840-talet. Enligt egen uppgift var han med om jagt på 102 björnar, bland hvilka en betydande del stupade för hans kulor. Det inom Sverige ovanliga i ett så uteslutande åt jagtsporten egnadt lif gjorde L. - af allmogen vanligen kallad »Lars Lejd» eller »Låjdherrn» - till en allestädes omtalad personlighet, hvars namnkunnighet ökades genom åtskilliga städse qvarstående egenheter i skick och väsende. Flere anekdoter om honom äro ännu gängse i landet. De märkligare tilldragelserna i sitt jägarelif berättade L. sjelf i ett par af sina utgifna arbeten. Det ena, Field sports of northern Europe (London 1830; »Jagtnöjen i Sverige och Norige», s. å., flere uppl.), afhandlar de första årens björnjagter och har med sin enkla, kärnfulla framställning blifvit en folkbok. Det andra, Scandinavian adventures (London 1854; »Anteckningar under ett tjugoårigt vistande i Skandinavien», 1854--55), fortsätter björnjagtsskildringarna till 1844 och är för öfrigt lika mycket egnadt åt de nordiska däggdjurens, foglarnas och fiskarnas naturhistoria samt åt beskrifning af jagt- och fiskemetoderna. Till flere af dessa ämnen återkom L. ännu utförligare i det rikt illustrerade verket The game-birds and wildfowl of Sweden and Norway (London 1867). Hvad han, mer eller mindre utförligt, afhandlade å faunistikens område är mestadels långods, som ej kritiskt behandlades, men dock bidrog att inom hans fädernesland sprida kännedom om den nordiska djurverlden. I svensk öfvers. finnes äfven L:s anteckningar om Svenska allmogens plägseder (1871). -- L. var fader till den frejdade Afrikaresanden, naturforskaren och jägaren Charles Andersson. J. W. L.
Nordisk familjebok · första upplagan
Lloyd
Ämne: Blandade biografier · Läkare och naturforskare
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 2–3 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗