Loddan

Loddan. Mallotus villosus Müll., zool., en till laxfiskarnas familj hörande fiskart, nära beslägtad med vanliga norsen, hvilken den till kroppsform, genomskinlighet och lukt mycket liknar. Loddan skiljer sig genom svagare tänder, som äro ordnade i enkla rader utom på tungan, der de äro något gröfre, och bilda ett ovalt fält. Hannen och honan äro olika till utseendet. Fjällen äro hos båda mycket små, men hos hannen delvis något större, tillspetsade och hårlika samt bilda långs kroppssidorna liksom håriga band, hvilka gifvit anledning till fiskens namn (Isl. loðinn, D. lodden, luden). Kroppen är hos hannen försedd med en utbuktning öfver analfenan, beroende på de starkt förlängda interspinalbenen. Färgen är silfverblank, med undantag af ryggen och de nämnda banden, som äro gröna. Honan, som mycket liknar vanliga norsen, saknar de nyssnämnda banden och utvidgningen öfver analfenan. Loddan är omkr. 16--17 cm. lång. Till sin utbredning är hon cirkumpolar och förekommer blott sparsamt nedom 64:de breddgraden. Ett och annat exemplar anträffas dock ända nere i Kristianiafjorden. Vårtiden uppträder loddan vissa år i oerhörda stim vid Finmarkens och Grönlands kuster, förföljd af stora massor af torsk, gråsej m. fl., och gifver derigenom anledning till ett rätt betydande fiske af dessa torskarter. I Norge användes loddan blott såsom agn, men grönländare m. fl. polarfolk begagna den äfven färsk eller torkad såsom föda. R. L.