Lucka

Lucka. 1. Skeppsb., en i ett fartygs däck befintlig fyrkantig öppning, hvars ändamål är att medgifva kommunikation emellan rummen öfver och under det ifrågavarande däcket; äfven betäckningen öfver en sådan öppning kallas vanligen lucka. -- Med luck-karm förstås den öfver däcket uppskjutande karm af trä eller jern, som omgifver lucköppningen, och hvars ändamål är att förhindra på däcket rinnande vatten att komma ned igenom lucköppningen. Luck-karmen till en lastrumslucka är försedd med åtskilliga jernbeslag dels för att dermed fastlåsa luckbetäckningen, dels för att »skalka» luckan, hvarmed förstås att så täta den, att vatten, som sköljer öfver densamma, ej må kunna tränga sig ned igenom springan emellan luck-karmen och luckbetäckningen. -- Om en lucköppning endast eller hufvudsakligast är afsedd för persontrafik, förses den oftast med en på luck-karmen uppbyggd »kapp» (se d. o.). -- 2. Krigsv., det mellanrum, som lemnas emellan tvänne bredvid hvarandra stående truppafdelningar. 1. J. G. B.