Luftblåsa

Luftblåsa, fys., en större eller mindre samling af luft eller gasformiga ämnen i det inre af en vätska eller en genomskinlig fast kropp. Luftblåsor förekomma allmänt i is, ganska ofta i glas. Att blåsorna kunna fortfarande ega bestånd, sedan de ankommit till vätskans yta, förklaras lätt deraf att de omgifvas af ett tunt vätskelager, som hindrar den inre luft- eller gasmassan att bortgå. Äfven om de äro fullkomligt skilda från den vätskemassa, i hvilken de bildat sig, kunna de fortfara att existera. Så är t. ex. förhållandet med de s. k. såpbubblorna, hvilka ej äro annat än luftblåsor, omgifna af ett ytterst tunt vätskelager. Såpbubblorna hålla sig, som bekant, ganska länge sväfvande i luften. Enligt en tämligen allmänt antagen åsigt, hvars riktighet dock ej kan sägas vara till fullo ådagalagd, utgöras molnen och äfven dimman icke af solida vattendroppar, utan af ang- eller vattengasblåsor, omslutna af ett tunt vattenlager. R. R.