Lymfa

Lymfa (Lat. lympha), anat., den vätska, som hos menniskan och öfriga ryggradsdjur från kroppens olika delar genom särskilda kärl föres till blodströmmen. Den lymfa, som efter ett intaget mål kommer från digestionsorganen, kallas chylus (se d. o.) och är ogenomskinlig, hvit, mjölklik, hvarför den äfven fått namnet »mjölksaft». Den från öfriga kroppsdelar kommande lymfan är genomsigtig, nästan färglös. Sådan kommer äfven från tarmkanalen emellan måltiderna, och färgningen af chylus beror på närvaron af fint fördeladt fett, upptaget (absorberadt) ur födoämnena. Mikroskopiskt sedd, visar sig den klara lymfan bestå af en vätska, fysiskt och kemiskt lik blodets plasma, i hvilken simma en del korn och en på skilda ställen vexlande mängd klotrunda celler af olika storlek, hvilka till alla sina kännetecken öfverensstämma med blodets färglösa celler (se Blod). Den klara lymfans uppgift är att från de organs väfnader, ur hvilka hon kommer, transportera till blodet en del förstöringsprodukter och att såsom chylus derjämte vid särskilda tillfållen (efter måltider) till blodet föra vissa i tarmkanalen intagna ämnen. Från båda hållen kunna icke blott lösta ämnen, utan äfven fasta upptagas, och lymfan torde rätt ofta vara transportmedlet för införsel i blodströmmen af gifter, döda eller lefvande, hvilka sedan derinom föras från ett ställe till ett annat. G. v. D.