Malthus

Malthus [mä'llthös], Thomas Robert, engelsk nationalekonom, f. 1766 i grefskapet Surrey, kom 1784 till Jesus-College i Cambridge, blef 1788 graduerad och 1797 fellow derstädes samt mottog sistn. år tillika presterlig ordination och vården om en liten församling i sin hembygd. 1805 anställdes han såsom professor i historia och politisk ekonomi vid Ostindiska kompaniets college i Haileybury (grefskapet Hertford), hvilken befattning han sedan innehade till sin död. Han afled d. 29 Dec. 1834 i Bath. -- Såsom en gensaga mot de starkt optimistiska åsigter angående möjligheten af en förbättring i det menskliga samhällets tillstånd, hvilka uttalats af Godwin, Condorcet m. fl. författare af den rousseauska riktningen, utgaf M. An essay on the principle of population (1798; anonymt). Med denna skrift åsyftade han att framhålla, att alla organiska varelser hafva en naturlig benägenhet att föröka sig i hastigare och rikare grad, än som i längden motsvaras af en fortgående tillväxt i deras näringsmedel, samt att på det menskliga området detta förhållande, till men för mensklighetens efterlängtade sällhetstillstånd, nödvändiggör fortvaron af åtskilliga till folkökningens hämmande verksamma företeelser. Till samlande af ytterligare historiskt och statistiskt bevisningsmaterial i befolkningsfrågan besökte M. norra Europas stater samt, under den genom freden i Amiens (1802) uppkomna korta europeiska vapenhvilan, Schweiz och Frankrike, hvarefter han utgaf en mycket tillökad och väsentligen omarbetad upplaga af sin uppseendeväckande och från flere håll anfallna bok (2 delar, 1803, med utsatt författarenamn; 6:te uppl. 1826, 7:de uppl. 1872). M:s åsigter om folkökningen äro der utbildade till system. Kardinalpunkten, eller hvad man vetat kalla Malthus' lag, innehåller det påståendet, att folkökningen, om den finge försiggå hinderfritt, skulle tilltaga i geometrisk progression, d. v. s. så, att sedan folkmängden vid slutet af en viss period -- M. ansåg sig böra sätta denna till 25 år -- blifvit dubbelt så stor som den var vid periodens början, den sedermera vid nästa lika långa tidrymds slut skulle befinnas ytterligare fördubblad o. s. v. i oändlighet, hvaremot i redan odlade land den fortgående tillökningen af näringsmedel förr eller senare måste aftaga och i alla händelser i regeln icke vore att påräkna annat än i aritmetisk progression, d. v. s. så, att samma tillskott uppkomme under en följande period som det, hvilket visat sig under en föregående lika lång tidrymd. Till följd af denna grundskilnad emellan folkmängdens och näringsmedlens tendenser att tillväxa finner M., att absolut näringsbrist undvikes endast genom fortvaron af förefintliga hinder för folkökningen, vare sig positiva sådana, d. v. s. alla de företeelser, som föröda eller förkorta menskligt lif, eller preventiva, d. v. s. sådana, som motverka uppkomsten af menskligt lif, samt att minskning i ett hinders styrka måste inom kort framkalla en ökad verksamhet hos något annat hinder. Han hänför vidare alla dessa hinder till tre klasser: återhållsamhet, last och nöd. Och som de två senare kategorierna böra så mycket som möjligt aflägsnas ur verlden, uppmanar han dess mer till utöfvandet af återhållsamhetens karaktersbildande dygd och stärkandet af känslan af föräldraansvar. -- Malthusianism är sålunda från praktisk synpunkt bemödandet att genom försenade giftermål och återhållsamhet inom sjelfva äktenskapet inskränka menniskoslägtets förökelse inom de gränser, som kunna anses önskvärda. (Några senare malthusianer, såsom Sismondi och och John Stuart Mill. hafva uppställt den bestämda fordran att antalet barn inom hvarje familj icke får öfverstiga 2 eller 3.) Men M:s namn har äfven blifvit förbundet med en yngre, för hans egna uttalanden främmande lära, den s. k. ny-malthusianismen, hvilken till folkökningens begränsning påbjuder icke återhållsamhet -- ty detta vore ett brott mot naturen -- utan konstlade medel och försigtighetsmått, egnade att förekomma qvinnans befruktning. -- M. skref äfven Principles of political economy (3 bd, 1819--20; 2:dra uppl. 1836), Definitions in political economy (1827; ny upplaga 1853) samt en afhandling om spanmålslagarnas verkningar och en vigtig sådan om jordräntan. Jfr Befolkningspolitik.