Maurinerna

Maurinerna l. Sankt Maurus' kongregation (Fr. La congrégation de S:t Maur) var en för sedlighet och blomstrande vetenskaplig id berömd munk-kongregation inom benediktin-orden, uppkallad efter Benedikts af Nursia älsklingslärjunge Maurus (d. 584), hvilken anses hafva blifvit af sin mästare sänd att upprätta benediktinkloster i Frankrike. Benediktinorden hade efter hand råkat i betänkligt förfall och många reformförsök strandat, då ett generalkapitel af franska benediktinmunkar, med anslutning till en i Lothringen börjad rörelse, år 1618 beslöt bildandet af denna nya kongregation. Påfven Gregorius XV gaf 1621 sin stadfästelse åt företaget, och detta vann en sådan utveckling, att kongregationen i början af 18:de årh. räknade 180 kloster, fördelade på 6 provinser. Märkligast bland dessa kloster var det gamla S:t Germain-des-Prés (i Paris), hvilket egde hela qvarter af Frankrikes hufvudstad. Sina betydande inkomster använde emellertid maurinerna till de mest lofvärda ändamål: de utsände sina vetenskapligt bildade alumner på lärda studieresor, samlade -- särskildt i S:t Germain-des-Prés -- rika bokskatter samt utgåfvo från trycket kostsamma jätteverk, såsom en förträfflig edition af kyrkofädernas skrifter, vidare arbeten rörande benediktinordens, helgons och klosterstiftelsers historia, samlingar till Frankrikes literaturhistoria och politiska häfder o. s. v. Om diplomatiken och den historiska kronologien gjorde sig maurinerna -- bl. a. genom den kända skriften »L'art de vérifier les dates des faits historiques» (1750) -- så förtjenta, att de kunna anses for dessa vetenskapers egentliga grundläggare. Mabillon, Martène, Montfaucon m. fl. ryktbara skriftställare tillhörde maurinernas kongregation. Midt i 1600- och 1700-talets moraliska förfall i Frankrike stod denna såsom ett enstaka fenomen af sedlig renhet, vetenskaplig sans och religiös fördragsamhet. Många af dess medlemmar lutade åt jansenismen och deltogo i protesterna mot bullan »Unigenitus». Också hade jesuiterna redan från början ett ondt öga till den hel. Maurus' kongregation. Under den stora revolutionen, hvilken afskaffade alla munkordnar, skingrades hon, hvarvid flere påbörjade vetenskapliga verk afbrötos. Senare har »Académie des inscriptions» fortsatt dem, som röra Frankrikes historia. En medlem af kongregationen, dom Tassin, utgaf 1770 »L'histoire littéraire de la congrégation de S:t Maur».