Meloë

Meloë L., zool., ett egendomligt slägte, hörande till skalbaggarna (Coleoptera) bland insekterna. Hufvudet är mycket stort, med höghvälfd hjessa, och mycket utdraget bakom ögonen. Antennerna äro tämligen långa, med korta leder, af hvilka ett par vid antennens midt är förtjockadt och krökt, så att antennen der blir böjd. Oftare äro hos utländska arter antennernas toppleder förtjockade. Mellankroppen är mycket smalare än skalvingarna, hvilkas kanter vid basen täcka hvarandra, men sedan genom vingarnas afsmalnande skilja sig mer och mer från hvarandra. Vingarna äro hvalfda, fingropiga och mycket kortare än den stora, tjocka bakkroppen, som hos honan under äggens utveckling i hög grad sväller ut, nästan till ett lillfingers tjocklek. Flygvingar saknas. Äggen äro synnerligen talrika. De nykläckta larverna äro gulaktiga, med sex små ben å främre kroppsdelen. Med dessa klättra de upp på sådana växter, hvilkas blommor besökas af jordbin. Då ett sådant kommer i larvens närhet, häftar han sig fast å biets rygg och låter föra sig till dess bo samt förflyttar sig der från biet till dess ägg, som simmar i ett slags fodervälling af honingssaft och frömjöl, afsedd för biets eget yngel. Biägget bär meloë-larven och räddar honom från att drunkna i vällingen, hvaraf han lefver, och biets ägg eller dess larv kommer icke till utveckling. Linné antog, att meloë-larven, som han träffat på jordbin, var en å dem lefvande parasitisk lus-art, som han kallade Pediculus apis. Kirby hade samma åsigt och kallade larven P. melittae. Man träffar meloë-arterna, »maj-baggarna», redan tidigt på våren å gräsbevuxna, af solen belysta backsluttningar och jordvallar. Vid beröring utsipprar från deras leder en gul, skarp vätska, som är lindrigt blåsdragande. Genom utdragning med vatten kan erhållas en beredning, meloë-vatten, som åstadkommer rodnad i huden. Man har förr lagt hela insekterna, sedan hufvudet afklipts, i honing och användt denna mot vattuskräck. Den skarpa beståndsdelen i meloë är kantharidin. I Sverige finnas 3 arter af detta slägte. De hafva alla blåsvart färg. O. T. S.