Messys. Se Massys.
1. Mesterton, Karl, filosof, universitetslärare, föddes i Göteborg 1715 och tillhörde en från Skotland till Sverige inkommen slägt. Han blef 1738 filos. magister i Lund, vistades derefter i fem år vid holländska och tyska högskolor samt utnämndes 1746 till professor i logik och metafysik vid Åbo universitet. 1752 promoverades han i Upsala till teol. doktor och utbytte 1767 sin filosofiska lärostol mot den tredje teologiska professuren i Åbo. Död derstädes d. 29 Nov. 1773. Han införde till Åbo universitet den wolfska filosofien och väckte derstädes ett lifligare intresse för det filosofiska studiet i allmänhet. Från trycket utgaf han ett betydligt antal disputationer samt 1762--66 fyra särskilda små läroböcker: en logik, en ontologi, en psykologi och en framställning af den naturliga teologien.
2. Mesterton, Carl Benedikt, läkare, akademisk lärare, den föregåendes sonsons son, född d. 30 April 1826 i Åbo, kom 1843 till Sverige och vardt s. å. student i Upsala. 1854 blef han med. licentiat, 1855 med. doktor, sedan han disputerat öfver afhandlingen Om medfödt hjernbråck, och 1856 kirurgie magister. Efter att från hösten 1854 hafva tjenstgjort i Stockholm såsom amanuens och underkirurg vid Serafimerlasarettet förordnades M. våren 1856 till docent i kirurgi vid Upsala universitet, upprätthöll läsåret 1856--57 undervisningen i kirurgi och obstetrik derstädes samt utnämndes våren 1857, sedan han utgifvit ännu en akademisk afhandling, Studier i bråckläran, till innehafvare af professuren i nämnda ämnen. Vid sidan af sitt lärarekall och sin dermed förenade befattning såsom öfverkirurg vid Akademiska sjukhuset och länslasarettet i Upsala, hvilkas gemensamma, år 1867 fullbordade byggnad uppfördes under hans särskilda öfvervägande, vann M. stort anseende såsom enskild praktiserande läkare samt har såsom läkare och kommunalman innehaft flere särskilda förtroendeuppdrag. Tvänne gånger har M. företagit utländska studieresor, 1850--51 till Tyskland, Belgien och Frankrike samt Dec. 1863--April 1865, såsom letterstedtsk stipendiat, till Tyskland, Frankrike, Österrike, Italien, Holland och England. Kirurgiska polikliniken och barnbördsanstalten i Upsala inrättades 1859 på hans initiativ. Såsom ledamot af den s. å. tillsatta komitén för ordnande af den medicinska undervisningen i Sverige uppträdde M. med styrka mot förslaget om denna undervisnings centraliserande i Stockholm samt utgaf 1860 och 1863 tvänne broschyrer i frågan. Upsala universitets årsskrift för 1870 innehåller af M. uppsatsen Om Nosocomium academicum och den kliniska undervisningen i Upsala (rektorsprogram) och årgången 1877 jubelfestskriften Ett kejsarsnitt. Till »Upsala läkareförenings förhandlingar» har han lemnat flere uppsatser. M. är ledamot af Vetenskapssocieteten i Upsala (1860) m. fl. lärda samfund.