Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni

Originalsida 722
Originalsida 722
Originalsida 722
Originalsida 723
722–723

Sida 722

Messeniska krigen ...

Messidor (-dår; af Lat. messis, skörd, och Grek. doron, gåfva), »inbergningsmånad», den tionde månaden och första sommarmånaden i den franska republikanska kalendern, hade 30 dagar och omfattade tiden fr. o. m. 19 Juni t. o. m. 18 Juli af åren 1793--99 samt fr. o. m. 20 Juni t. o. m. 19 Juli af åren 1800--05. (Jfr Kalender, sp. 41.)

Messina. 1. Italiensk provins, omfattar nordöstra hörnet af Sicilien och indelas i 4 »circondarier» (distrikt): M., Mistretta, Castroreale och Patti. Areal 3,227 qvkm. (efter Strelbitsky). 467,233 innev. (1881). -- 2. Hufvudstad i nämnda provins, med 126,497 innev. (1881), har ett naturskönt läge vid foten af ett berglandskap, som stupar mot Messinska sundet. Hamnen, som bildas af en i hafvet utskjutande, skärformig landtunga (Braccio di San Raniero), rymmer öfver 1,000 skepp och har gjort M. till en af Italiens förnämsta handelsplatser. Utanför densamma träffas hafshvirfveln Garofalo, de gamles Charybdis. Efter den fruktansvärda jordbäfning, som år 1783 hemsökte M., har staden rest sig i föryngrad gestalt. Gatorna äro breda och belagda med lava. Utmed hamnen löper den 8 km. långa Marina, eller Corso Vittorio Emmanuele, som har en mängd palatslika byggnader. Ofvanför Corso Cavour höjer sig M. på bergsluttningen och erbjuder en härlig utsigt öfver sundet mot Kalabrien. Bland stadens mer än 80 kyrkor är katedralen eller Matrice (grundlagd 1098) den förnämsta. Nära densamma ligger Piazza del Duomo, den största af stadens öppna platser. De talrika förstörelser, som genom menniskohand eller naturrevolutioner öfvergått M., hafva utplånat det mesta från antikens tid och i detta hänseende gjort det till den fattigaste bland öns städer. Inom näringslifvet spela sjöfart och handel hufvudrollen. År 1883 inlupo 6,274 fartyg, med en totaldrägtigliet af 1,641,328 tons. Utförseln är ansenlig af olja, vin, sydfrukter (apelsiner), svafvel och silke. Af industriprodukterna förtjena endast nämnas siden, läder och essencer. M. är säte för prefekten och en ärkebiskop, har ett fullständigt universitet (sedan 1838) med bibliotek och åtskilliga samlingar, ett tekniskt institut, lyceum och gymnasium samt ett stort hospital. Sedan 1884 pågå arbeten för att göra staden till ett befäst läger med skansar på bergshöjderna och hamnarmen. -- M. var ursprungligen en sikulisk stad och hette såsom sådan Zankle (af Grek. zanklon, »skära»), troligen med anspelning på den halfmånformigt utspringande landtunga, som bildar stadens hamn. Der nedsatte sig (år 729 f. Kr. enligt sägnen) en skara grekiska nybyggare från Chalkis på Eubea och från Gumse i Kampanien. Efter Miletos' förstöring (494 f. Kr.) inbjödos flyktande greker från Miletos, Samos m. fl. grekiska stater i Asien att nedsätta sig i det redan rika och mäktiga Zankle, men belönade denna gästfrihet genom att i samråd med Anaxilas (Anaxilaos), envåldsherskaren i Rhegion, göra sig till herrar öfver staden. Anaxilas bragte då denna i sitt eget våld och öfverflyttade dit en del af sina messeniska landsmän, hvilka efter det andra messeniska kriget utvandrat till Syd-Italien. Efter dem erhöll platsen namnet Messana (en dorisk, äfven af romarna upptagen namnform) l. Messene (den allmänt grekiska namnformen). Staden förstördes år 396 f. Kr. af kartagerna, men uppbyggdes å nyo af Dionysius d. ä. År 312 f. Kr. intogs den af Agathokles, herskare i Syrakusa, och eröfrades efter hans död (289 f. Kr.) af hans legotrupper, mamertinerna, efter hvilka staden länge kallades Civitas mamertina. Huru deras uppträdande blef en af anledningarna till utbrottet af det första puniska kriget, se Mamertiner. Under detta krig blef M. en romersk besittning och erhöll romersk medborgarerätt. Staden var ännu i 1:sta årh. e. Kr. en rik och betydande stad, berömd i synnerhet för sin ypperliga hamn. Under medeltiden var den skiftevis ett byte för sarasener, normander och hohenstaufer, till dess Peter af Aragonien efter Sicilianska aftonsången (1282) tog den i besittning. Såsom lärdomssäte åtnjöt M. stort anseende i 15:de årh., och äfven i konsthistorien fick det ett rum genom målarna Antonello da M., Polidoro da Caravaggio och Alibrandi. Till följd af det tryckande spanska öfverväldet gaf M. sig år 1675 under Frankrike, men straffades härför med förlusten af alla sina gamla privilegier, 1679. Sedermera lydde staden jämte ön under Savojen (1713--18) och Österrike (1719--35) samt tillhörde till 1860 konungariket Neapel och var vid Garibaldis befrielsetåg 1860 den sista plats de neapolitanska trupperna höllo besatt. Sjelfva citadellet gaf sig först d. 12 Febr. 1861. 1848 förklarade sicilianska parlamentet och 1852 konungen af Neapel M. för frihamn. S. A. L. A. M. A.

Messina, A. da. Se Antonello.

Messina-sundet. Se Faro di Messina.

Messing. Se Mässing.

Messling. Se Mässling.

Messuby, F. Messukylä [hårdt k], socken i Birkkala härad och domsaga, Tavastehus län, Finland. Areal 198 qvkm. Befolkningen finsk, 2,418 pers. (1884). Inom M. ligger godset Hatanpää, på hvars mark staden Tammerfors är byggd. Med det till Ruovesi härad och domsaga hörande kapellet Teisko (513 qvkm., 3,758 innev.) samt t. v. med nämnda stad utgör M. ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Åbo ärkestift, Tammerfors prosteri. O. I.

Messys. Se Massys.

1. Mesterton, Karl, filosof, universitetslärare, föddes i Göteborg 1715 och tillhörde en från Skotland till Sverige inkommen slägt. Han blef 1738 filos. magister i Lund, vistades derefter i fem år vid holländska och tyska högskolor samt utnämndes 1746 till professor i logik och metafysik vid Åbo universitet. 1752 promoverades han i Upsala till teol. doktor och utbytte 1767 sin filosofiska lärostol mot den tredje teologiska professuren i Åbo. Död derstädes d. 29 Nov. 1773. Han införde till Åbo universitet den wolfska filosofien och väckte derstädes ett lifligare intresse för det filosofiska studiet i allmänhet. Från trycket utgaf han ett betydligt antal

Källa: Project Runeberg ·