Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Meteorograf

Ämne: Instrument och mätinstrument · Fysik, mekanik och instrument

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 1453–1454 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Meteorograf (af meteor, se d. o., och Grek. grafein, skrifva), en apparat, som samtidigt registrerar flere meteorologiska instrument. -- Secchi i Rom var den förste, som (1862) i en enda universalapparat förenade flere sjelfregistrerande meteorologiska instrument, såsom barografen, termografen, eller den sjelfregistrerande termometern, m. fl. Efter denna tid hafva flere till konstruktion helt olika meteorografer blifvit utförda, bland hvilka A. G. Theorells intager ett framstående rum och i afseende på noggranhet icke öfverträffas af någon annan. I Theorells äldre meteorografer angåfvos barometerns samt den torra och våta termometerns stånd genom små hål, som på ett omkring en mässingscylinder lindadt pappersblad inhöggos af knifvar, hvilkas rörelser reglerades af elektromagneter. Theorells nyare apparater äro tryckmeteorografer och registrera icke blott barometern och tvänne termometrar, utan äfven vindfana och anemometer, hvilkas talvärden, jämte observationstiden, af apparaten direkte inskrifvas på en emellan valsar löpande pappersremsa. Resultatet af hvarje observation upptager en enda rad på remsan, och tryckningen deraf sker på en gång för alla instrumenten, sedan en serie af vertikala hjul, på kanten försedda med siffertal, successivt efter hvarandra intagit sina rätta lägen. I denna nyare konstruktion har för första gången försök gjorts att skilja tryckmekanismen från de särskilda meteorologiska instrumenten, hvilken delning af apparaten medför den fördelen, att hvarje särskildt instrument kan placeras på den för detsamma mest lämpliga platsen, t. ex. termometern i det fria, barometern i ett rum, vindfanan och anemometern på ett torn o. s. v., medan den egentliga motorn och tryckapparaten erhåller sin plats i en för dess skötsel mest ändamålsenlig kammare. Den erforderliga förbindelsen emellan dessa skilda delar förmedlas genom elektriska strömmar, hvilka ock åstadkomma alla rörelser i apparaten under de få minuter densamma är i gång för hvarje observation. Theorells meteorograf af äldre konstruktion begagnas ännu vid Upsala meteorologiska observatorium, der den oafbrutet varit i verksamhet sedan Augusti 1868. Äfven hans tryckmeteorograf användes i Upsala, sedan 1874, och i Wien likaledes sedan s. å., hvarjämte fyra exemplar af detta dyrbara instrument, förfärdigade efter uppfinnarens frånfälle af instrumentmakaren P. M. Sörensen i Stockholm, från hvilkens verkstad alla de theorellska meteorograferna utgått, 1885 afsändes till Brasilien för att på dess regerings bekostnad uppsättas på olika ställen i detta land. -- Bland öfriga meteorografer torde den rysselbergheska förtjena särskildt omnämnande. Densamma lemnar observationsresultaten, icke såsom den theorellska i form af siffervärden, utan såsom kurvor på en metallcylinder, hvilka utan några vidlyftiga processer kunna i tryck mångfaldigas. -- En annan metod för sjelfregistrering, hvilken äfven lämpar sig för återgifvande på ett och samma blad af flere instruments samtidiga stånd, är den i Kew och på flere andra stationer i England samt äfven annanstädes, förnämligast på stationer utom Europa, använda fotografiska metoden, enligt hvilken ett starkt ljus kastas på qvicksilfverkolonnens öfre yta i barometern och termometern, och en fotografisk bild framkallas af dessa på ett för ljuset känsligt pappersblad. R. R.